 |
LITTERATUR & POESI
Artikel
av T.L Stjerna
publicerad 6 mar 2004 kl. 18.07:
Tre bokstäver?
Detta är inte mer än tre vanliga bokstäver på en skärm,
ja
och inte en
K U K
nej,
ändå blir hon,
kåt,
upprörd,
ja,
eller,
ok,
nej,
men ni hajjar?
Så här, när jag står o målar efter levande modell på konstskolan, där jag går, i centrum av stentuffa Västerås, så målar jag modellens bröstvårta, men enligt fröken, som egentligen är en magister, ja, men jag kallar magistern för fröken, ja, vet inte varför, nej, det känns kul, jag kallar magistern för fröken, det kanske har något med jämlikhet att göra, ja, eller tvärtom, eller inte alls, ja, jag vet inte, nej, men det känns kul, ja, så jag gör det, kallar magistern för,
fröken,
ser det inte som en bröstvårta, nej, utan några kolstreck o en fläck krapplack, uppblandat med neapelgul, ja, han fröken, hävdar att om man låter fläcken med färg förbli krapplack och ja ni vet? Samtidigt som man låter det vara en bröstvårta, utmejslad i kött och blod, direkt ur canvasen, nej det går ju inte, nej, men endå, skitsamma, ni hajjar? Ja, så kan man passera intellektet hos betraktaren o låta de uppleva målningen, bröstvårtan, ja, han säger så, fröken, ja och jag fattar inte riktigt, nej, men väljer att tro att det samma gäller text och poesi.
Om man låter det vara bokstäver, ja nästan bara ljud, samtidigt som det är symboler för våra tankar, så kanske, ja ni vet?
Vad tror ni?
Kom nu inte och säg att jag fånar mig, nej, driver med er, fan, eller att det är intellektuell gojja, nej, fan, för, det gör jag ej, det är det inte, nej.
FAN!
|
