KULTUR & NÖJE
Artikel av Folmer Katarina publicerad 17 jan 2008 kl. 10.25:

Titos gamla kompisar är alla rökta

Att Tito Beltran är helrökt är uppenbart oavsett om han frias eller inte. Han kommer för alltid vara våldtäktsman i opinionens enöga. Men skandalen har drabbat samtliga inblandade stjärnor.
Den största förloraren vid sidan av Tito är Maria Lundqvist. Maria kommer få svårt att fortsätta försörja sig som humoristisk skrattant i serier och filmer. Även de som är fullständigt övertygade om Titos skuld kommer få svårt att roas. Att lukta på flickors trosor gör man inte ostraffat.

Folk kommer ställa sig samma fråga som Robert Wells gjorde till Maria: Om du visste, redan för åtta år sen, att Tito våldtog din barnflicka, varför har du saknat civilkurage att göra en anmälan, Maria? Du kanske inte trodde på det riktigt själv egentligen? För du använde inte ordet våldtog först. Du sade "satt på". En avsevärt viktig skillnad i lagens mening och i opinionens.

Du har aldrig gillat Tito heller. Hade ni varit de såtaste vänner och du anmälde honom så hade du sluppit allt snack om konspirationsteorier. Då hade du varit behjärtansvärd och folk hade älskat dig. Nu har en av de roligaste kvinnorna i Sverige förvandlats till en av de mest ifrågasatta. Du är inte rolig längre Maria, du är mest arg nu. Ilska säljer inga varietébiljetter. Som komiker är du definitivt rökt.

Anders Berglunds trovärdighet har också skjutits i sank. Att leda en orkester och sjunga om "den kåte lille chilenaren" efter att densamme ska ha begått ett grovt övergrepp är ett tydligt bevis för att du har problem med moralen, Anders. En som är dömd för våldtäkt - för Tito är dömd, körd och rökt - får inte hyllas med körsång. Ditt omdöme där var lågt som Marianergraven. Sånt minns folk.

Sen har vi vår egen näktergal. Carola vet att flickan känner sig kränkt, säger hon. Och säger till henne att hon får haka på och be. Hallå Carola! Du har länge uppfattats som kufisk och udda och detta var verkligen droppen. Att erbjuda ett våldtäktsoffer - för du misstänkte ju att det var precis vad hon var - en bönestund är som att erbjuda en aidssjuk en treo. Din popularitet dalar. Fort.

Illa till ligger också svenska folkets kelgris Robert Wells. Som nära vän till Tito har även han bekymmer med sin trovärdighet. Så har Wells förvandlas till helyllekillen bakom "Så Ska Det Låta"-pianot till en affärsman utan samvete som avlönar sina artister för dåligt. Wells duckar skickligt för journalisternas frågor. Han säger det aldrig rakt ut men han säger det ändå: "Jag tvivlar på Titos skuld". Du är slipad som en diamant, Robert, och det ska man inte vara när man ser så snäll och anspråkslös ut.

Tilläggas bör att du, Robert, är den enda person som står upp för rättsäkerheten trots att vinden blott blåser åt ett håll. Du kastade ut Maria och Carola året efter katastrofturnén, men Tito fick vara kvar. Alla var gästartister, säger du. Men du valde Tito som hade "satt på" Marias barnflicka. Så gör man inte ostraffat, Robert. Att du sedan - trots att du var chef för hela rapsodyköret - inte hade en aning om anklagelserna mot Tito tror inte folk på heller. Svenskarna struntar i "Rapsody in Rock" i framtiden och du tjänar mindre deg.

Men det som mest gör nämnda stjärnor rökta är inte deras uppfattningar enbart, utan att de öppnat upp kändislivets dörr för allmän beskådan. Arbetsplatsen, scenen, är lika full av inre motsättningar som i fikarummet på en vårdavdelning. Detta vill vi inte se. Det ska inte finnas intriger i den världen. Vi vill roas, glädjas. Vi vill att de ska vara speciella, kändisarna. Livet de lever ska vara som en enda stor diskokula. Men helt plötsligt är de inte längre ouppnåeliga stjärnor på himlen utan vanliga döingar som visar att turnélivet är som vilket jobb som helst.

Detta kan - i värsta fall - slå tillbaka på samtliga stora turnéer med en bunt artister inblandade. Det är bäst att hålla sig för sig själv, blir effekten. Som ensam artist kan ingen komma och snacka en massa strunt om att man är svår att jobba med. Inga intriger och ingen ryktesspridning.

Därför finns det i denna härva av vittnesmål bara en kändis som klarat sig hyfsat bra och det är Lill Lindfors. Som utomstående och tredjehandsvittne är hon helt ointressant i juridisk mening. Att hon ens kallades var slående korkat och tyder på ren desperation hos åklagare Håkansson och målsägarbiträde Bodström. Lill var inte ens med under turnén, vilket hon bör dra en tacksamhets suck över. Samtidigt vittnade vår Lill om Marias ilska och frenesi och vann svenskarnas respekt vid båda lägren. Så Lill, du klarar dig.

Ni andra får det nog tufft ett bra tag framöver. Ganska rökigt faktiskt. Men mest rökt är ändå Tito.