KROPP & SJÄL
Artikel av Tomas Åkerlund publicerad 12 jan kl. 06.00:


Foto: flickr/andreas hagerman (BY CC 2.0)

Tio år utan nikotin

"Att sluta snusa är nog en av de svåraste saker jag har klarat."
Jag skrev en artikel här på Sourze för 10 år sedan om hur jag mådde när jag slutade snusa. Här kommer en liten uppföljning.

Jag slutade snusa den 10 januari 2002. Alltså firar jag tio år som nikotinfri. Jag är sjukt stolt. Att sluta snusa är nog en av de svåraste saker jag har klarat. Jag blev först sjuk ordentligt i några dagar. Sedan var jag "farlig" för min familj i flera månader på grund av att jag var så irriterad och ilsken. Det lade sig eftersom och vinsterna började visa sig. Jag kunde spara 600 kronor i månaden till mig själv, fast jag var småbarnsfar. Egna pengar hade jag inte haft på flera år. Det räckte till två svindyra gore-tex-regnställ, en fin flytväst till min fru, två seglingar på Atlanten. Räknat i dagens penningvärde har jag tjänat 80 796 kronor och 79 öre. Vad säger man?

Det var dock inte nog med det. Att sluta gav mig kraft och självförtroende att göra flera andra förändringar i mitt liv. Jag började träna löpning och har sprungit bland annat tre maratonlopp, jag har skaffat mig flera utbildningar, bland annat KBT steg 1 och MINT, och jag gjorde klart min tolv år försenade uppsats från socialhögskolan. Jag höll mig helnykter i flera år och gick ner runt 18 kilo i vikt. En sak som jag snabbt upptäckte var att jag inte var hungrig på natten. Sedan cirka 17 års ålder hade jag gått upp nästan varje natt och ätit mackor för att jag trodde att jag var hungrig. Det var inte så utan jag var abstinent, men det förstod jag inte. Jag bara tog en snus efter mina mackor som jag sedan tog ut innan jag somnade (ibland sov jag med den). Antagligen är en försvarlig del av min lilla övervikt orsakad av mitt nikotinberoende. Snacka om att känna sig lurad!