 |
KROPP & SJÄL
Artikel
av Bente Wikman
publicerad 23 feb 2010 kl. 11.50:
"Efter en stunds letande på nätet kom han på att det svenska namnet på thumeric är GURKMEJA!"
Thumeric mot tumör
"Thumeric mot tumör - det lade sig på plats i mitt bakhuvud. Och här om dagen, när cancer kom väldigt nära inpå, mindes jag vad jag lärt mig."
På en av mina resor i Asien hamnade jag i en diskussion runt ett bord i Thailand. "I Indien finns inte cancer", hävdade en man. Hans påstående var så övertygande starkt, han var säker, hade läst mycket om det och så var det. Men hur kunde det vara så? Jo, de använder mycket av en speciell krydda, eller rot - thumerik - i sin dagliga matlagning. Jag hade aldrig hört talas om den, men tänkte att jag måste kolla upp det vid tillfälle. Thumeric mot tumör - det la sig på plats i mitt bakhuvud. Och här om dagen, när cancer kom väldigt nära inpå, mindes jag vad jag lärt mig.
Jag var inte beredd. En förändring i huden på höger kind, som ett födelsemärke, pigmentsförändring, jag hade sett den länge. Jag tänkte på den mest som en tråkig grej i ansiktet, troligen ett ålderstecken. Men den var lite bucklig, upphöjd, och hade förändrat sig... jo, en oro pyrde nog i mej. Man vet aldrig.
Då jag var hos doktorn i ett annat ärende tänkte jag att jag kan ju höra efter. "Klart vi kan titta på den" sa han. "Jag skickar dig till hudkliniken på Shalgrenska så kan de ta bort den." Jag fick tid förvånansvärt fort, men de sade att det var på grund av ett återbud de hade fått, så jag reflekterade inte över det, jag blev bara glad. På hudkliniken möttes jag av en sjuksyster. Jag märkte att hon nog tyckte att jag hade kommit dit för en onödig liten bagatell. "Är det det där på kinden" sa hon och pekade på min högra kind. "Ja" sa jag. Hennes ansiktsutryck talade sitt tydliga språk.
I operationsrummet där jag sattes att vänta hör jag sjuksysterns röst; "Men där det är ju inget". En läkare kom och presenterade sig, han sa "vi får bestämma hur vi gör, det kan finnas en bättre lösning för dig än att skära bort den, det kommer ju att bli ett ärr". "Ja, hur ska ni göra då?" undrade jag. Han sa att de skulle titta på den, och det var inte mycket tänkte jag. Den första läkaren kallade in en expert, det togs bilder och fläcken granskades. "Den skär vi bort i dag!" sa han. De skulle ta lite extra i fall var är elak, annars kan man få mycket större problem i framtiden. "Det kan visa sig vara cancer, vi skickar provet till labbet."
Operationen klarades av snabbt och jag syddes med sju stygn. Efteråt frågade jag sjuksystern om de verkligen hade opererat om de inte misstänkt att det var något farligt. "Nej, det hade vi inte" svarade hon. Ibland kan man bli oroligare när man går ifrån sjukhuset än när man går dit. Jag trodde att jag bara skulle ha en knappt synlig liten hudfärgad plåsterbit på kinden. Men hem fick jag gå med ett vitt tryckförband, det såg ut som jag hade en inpackad tampong i ansiktet.
Här om dagen såg jag ett underbart fint program på tv om folk som levde i slutstadiet av sina cancersjukdomar. Det var ett bra program, för det visade att de hade så mycket hopp och kärlek och överlevnadskraft. Programmet gick på natten och var en ren tillfällighet att jag var vaken, jag satt och skrev ett brev samtidigt och det färgades en del av programmet. Det är underligt hur livet lägger sig tillrätta för att kanske förbereda oss för olika situationer.
Min son såg att jag bar på en börda. "Men hur är det nu då, när du fått bort den där fläcken som du ville?" Jag berättade, han sa "oj" och kramade om mig. Vi erinrade oss historien om att det inte finns cancer i Indien eftersom de äter thumeric. Är det det engelska namnet på roten eller, undrade vi. Vi mindes att vi ätit en soppa i Thailand, thumericsoppa. Den var gul, gjord på en gul rot inte helt olik ingefära, men inte lika stark. Efter en stunds letande på nätet kom han på att det svenska namnet på thumeric är GURKMEJA! Tänk, den gula kryddan vi har på spishyllan, den har jag ofta använt men mest som färg, den smakar ju inte mycket. Jag har ofta strött den över maten, speciellt när jag gör en lätt Thaiwook. "Men då klarar du dig mamma" säger han.
Ja, kanske är det så att det finns lösningar, skydd och oanade krafter i mat och kryddor i vår närhet. Jag väljer att tro på det och kommer att använda den vackra gula gurkmejan ännu mer generöst i framtiden. Och det kändes som en viktig sak som jag ville dela med mig av.
Ta hand om dej kära läsare!
|
