 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Daniel Ekman
publicerad 5 maj 2003 kl. 16.38:
The society is to blame...
...i alla fall i vissa situationer.
Tänk er den här situationen:
Unga nazister demonstrerar 30:e november. Det blir bråk med polisen, upplopp, vandalisering, skadegörelse. Stockholms gator ser ut som ett slagfält. Efteråt skriker alla i kör fördömande ord. Ingen vågar försvara eller ens förklara. Ingen går in på orsakerna till varför en ung människa i Sverige väljer att bli nazist. Det enda de får höra är att de är mentala kalhyggen och att man måste sätta hårt mot hårt. Ingen bjuder in ledande nazister till stadshuset. Ingen lägger ansvaret på någon annan än nazisterna.
Och så en situation till:
Unga fotbollsfans går bärsärkargång på gatorna efter en förlorad match. Fönster krossas. Bråk med polisen, upplopp, vandalisering, skadegörelse och så vidare. Fördömandena är unisona. Det skriks om hårdare tag, mer resurser till polisen, arrangörerna måste ta sitt ansvar. Ingen bjuder in ledare för supporterklubbarna till stadshuset. Ingen lägger ansvaret på någon annan än huliganerna.
Och så den tredje:
Unga anarkister och "vänsteraktivister" startar upplopp på 1:a maj. Det börjar med klotter och skadegörelse slutar med bråk mot polisen. Gatorna ser ut som slagfält. Tidningarna kommer givetvis med sina sedvanliga krigsrubriker och förenklingar. Men samtidigt så kommer det förstående vuxna och lägger skulden på polisen, på samhället, på kapitalismen, på marknaden, på politikerna eller vad de nu hittar på. Ungdomarna som vandaliserar beskrivs som "sprakande, sjudande, kreativa, starka, intelligenta, smarta, medvetna ungdomar". Ledande företrädare bjuds in till samtal i stadshuset.
Epilog:
Vad beror den plötsliga förståelsen för denna typen av våld på? Är alla nazister och fotbollshuliganer ointelligenta, okreativa och så vidare. Så därför är det deras egen skuld? Beror det på att "vänsteraktivisterna" själva tillhör samma medelklass som de förstående vuxna medans nazisterna och fotbollshuliganerna tillhör arbetarklassen? Beror det på att "vänsteraktivisterna" kämpar för "rätt sak" så därför är inte deras våld lika farligt som de andras våld? Är det så att trots allt så helgar ändamålen medlen?
|
