 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Pia Isaksson
publicerad 4 aug 2011 kl. 06.00:
Tänk om man skulle införa en poängskala för människor
Det finns ju redan en osynlig, men jag vill göra den synlig.
Nuförtiden händer så mycket konstiga saker. En del är inte alls i stil med vad jag bedömer som normalt. Det är nästan som om jag tappat greppet lite grann, om vad som gäller och inte.
Ta till exempel när folk reagerar väldigt hårt på saker, när man minst anar det, eller helt enkelt bara uteblir när man väntar eller överhuvudtaget inte ens hör av sig och lämnar inget meddelande. Man kan ju givetvis rå för saker själv, men somliga kan ju också prioritera, som det heter på fint språk.
Den nya tidens människor, har helt andra preferensramar än bara några decennier tillbaka. Ta till exempel inom politiken. Förr kunde man uppskatta en politisk ledare, nu, kan man inte det. Även om jag bor i Surburbia, så tycker man att jag skulle hört om så är fallet. Men nej, det är bara grått, grått, grått. Hör man människor tala om politik, så är det i karga ordalag. Misstänksamheten gror i stugorna, kanske inte i alla, kanske inte i de stugor där man varit snabb nog att arbeta livet ur sig för en plats i solen. Man ger då sig själv en ganska hög poäng för sitt idoga liv. Man är en riktig människa.
Den nya tidens människor tycker att det är normalt att åka in för hjärtproblem då och då. Att ramla ihop på golvet av överansträngning, behöver inte betyda att man inte ska hålla stilen. Det är ingenting, det går över! Det är normalt att alla ska jobba livet ur sig och jäkta är ett måste, annars hinner man inte med. Det tar på krafterna att ligga på topp!
För många år sedan, när jag hade småbarn, fick jag hålla mig i fönsterbrädan på morgonen för att inte tappa balansen. Jakten på att vara en bra förälder, laga mat, städa, hålla ordning på barn och hem, blev till slut övermäktigt på grund av alla prestationskrav. Jag förstod att jag måste dra av på takten, annars skulle jag kanske inte överleva. Jag började självstudier. Övade avslappnande metoder, läste och kombinerade och hittade till slut en stil som passade mig. Det räddade min hälsa och mitt liv. Men - alternativa metoder ligger lågt på en poängskala för gemene man i dag. Det är mest bara idioter som ägnar sig år sånt.
I dag träffade jag en annan människa från Surburbia. Han talade om gruvarbetarna i Kiruna. Han skulle göra efterforskningar där ett år, för att se var kraften och arbetarrörelsen tagit vägen i Sveriges arbetarrörelses högborg- Kiruna. Vi pratade om orsaken till allt detta oengagemang som vi uppfattar runt omkring oss vanliga människor och kom fram till att människor är förtryckta. Människor har ingenting att säga till om, vilket föder en känsla av hopplöshet och bitterhet. Man vet att det inte finns någon rättvisa, i alla fall inte i många fall, även om det finns människor som försöker göra sitt bästa, inget tvivel om den saken.
Det slog mig, att man kanske skulle införa ett synligt poängsystem för människor? Det kanske är läge för det nu, när i alla fall människor visar så tydligt vad som gäller även om de arbetar livet ur sig? Man kunde ha en liten privat note book, där man sätter poäng för det man gillar eller det man ogillar hos sina medmänniskor. Sen kunde man undvika dem, som inte har särskilt höga poäng. Det är ju lätt att se vilka det är, om man håller koll i noteboken.
Här kommer en liten ide om hur det kunde se ut:
För mycket prat blir inga poäng alls, för lite prat inga heller. Medhåll är bra, det blir rätt höga poäng, men inte mothåll! Om man tänker sig en skala från 1-10 så skulle ju den där killen som satt på cementen vid bussarna i dag, med ett hål i huvudet och med handen på hjärtat inte få bra poäng. Han var lite på örat, men ha höll på att få en hjärtinfarkt. Vakter tillkallades. En av vakterna med en menande glimt i ögat, ingen av dem hade bråttom. Jag och två ungdomar ställde oss en bit ifrån, för vi ville inte se mannen få en hjärtinfarkt.
Detta påminner mig om bilden jag såg på nätet, av en utslagen, utfläkt societets tjej med ett glas öl invid sig, som blev ivrigt påhejad av sina kompisar. Hon hade säkert hela societeten bakom sig. Jag skulle inte ge många poäng för dem som lämnade ut sin kompis på det sättet däremot, men de hade väl råd. Jag skulle inte heller ge de söliga vakterna vid bussen med fyllot många poäng, för sina menande ögonkast, men de hade väl ingen insikt.
Till slut måste man ju hitta på något, när tillvaron blir för obegriplig och ett poängsystem för människor kanske skulle vara lösningen, för att bena ut begreppen. Det är bara det, att mina poäng kanske inte skulle se likadana ut som dina. På min skala skulle de människor som har hjärtat kvar i kroppen, få skyhöga poäng! De behöver inte vara vackra, ha snygga kläder eller se speciellt bra ut, bara de har ett hjärta i kroppen. Då skulle jag känna mig trygg. Det är nämligen så, att träffar man tillräckligt många människor utan hjärta i kroppen, så kan det verka menligt på hälsan. Man kan bli likadan. Det är jag livrädd för, även om jag känt en dragning åt det hållet stundtals.
Minuspoäng skulle jag ge alla, som förlorat sitt hjärta och bara har en hård sten kvar i bröstet. Man kan ju skylla på olika omständigheter om hjärtat blivit hårt som sten, men det räknas inte i min poängskala. Antingen har man ett hjärta eller inte. Jag har själv fått skaffa mig ett!
Att fortfarande ha ett hjärta, blir 10 poäng för mig! De som tillika har kämpaglädjen kvar, skulle också få höga poäng. Det vill säga de som kämpar för att alla ska må bra och få känna livsglädje. Han som alltid kritiserar allting, skulle få högst 2-3 poäng för människovärdets skull och hon som är kall som is, skulle inte heller nå högt på min skala, innan hon omskolat sig.
Kanske en poängskala på människor skulle verka konstigt, men det är inte det enda som är konstigt i så fall. Jag tycker det är ännu konstigare att man nuförtiden kan bli poängsatt på en osynlig skala! Vore det inte bättre, att ta fram poängskalan i ljuset, eftersom den ändå redan finns där klart och tydligt- och vet du vad? Den osynliga poängskalan av människor är väldigt farlig för det allmänna välbefinnandet, eftersom den inger en känsla av otillräcklighet och rädsla!
Allt sker bakom stängda dörrar, dit bara somliga har tillträde. De som uppfyller kraven för högsta poäng.
Men de kommer inte från Surburbia.
|
