 |
MAT & DRYCK
Artikel
av Pia Isaksson
publicerad 8 sep 2009 kl. 11.58:
Tänk att ingenting ska få vara perfekt!
Jag skulle ha festen med stort F en gång för alla! Skrev inbjudningskort i god tid, hyrde bil för att handla och komplettera, beställde smörgåstårta i god tid och köpte tårtor och dricka, vin och lättöl till de som körde.
Jag började i god tid räkna hur många som skulle komma på festen och fick ihop det till ett tjugotal. Fixade extra stolar, skrev listor och presidier, steg ett, två, tre och fyra i matordningen, allt gick som smort! Jag köpte ett extra bord, som jag skruvade ihop i dagarna två (det blev jättefint tack vare bra beskrivning från IKEA, inga skruvar fattades heller).
Kronan på verket skulle bli min nya hallonröda hörnsoffa, som jag unnat mig själv i present.
Allt klaffade så himla bra hela tiden! Jag förvånades över min egen förträfflighet vad det gäller att planera. Jag dukade i dagarna tre, putsade glas, skrev nya inköpslistor, tog tid på mig, hade så god framförhållning att jag till och med förvånade mig själv!
Dagen D kom och jag steg upp tidigt, ordnade konstfullt rostbiffen, grönsakerna och potatissalladen på faten, hämtade den förbeställda (och dyra) jättesmörgåstårtan och hann precis hem lagom för att följa min sista anvisning på den sammanfattande lappen; "Kyl drickan en halv timme i frysen!" Sagt och gjort. Jag satte köksuret på en halvtimme.
Jag gick igenom alla lappar, hann precis placera den majestätiska lax- och räktårtan mitt i rummet och drickat på de tre fint dukade borden, vinet på en bänk i köket. Väl avkylda Fanta-, Cola- och Lokaflaskor prydde sin plats på varsitt bord.
Allt såg jättesnyggt ut!
Precis klockan två började de glada gästerna ringa på dörren och en efter en strömmade de in. Det blev en lyckad fest! Presenter, blommor, god mat, tårtor och dricka strategiskt utplacerade på alla borden. Karameller, choklad och film för barnen. Stoj och otvunget glam.
Jag vill ju såklart att allt ska var perfekt, när jag har en bjudning. Därför tyckte jag att det var en så himla stor flopp, när jag efter festen pustade ut och gladde mig åt att den varit så rolig och perfekt, upptäckte de iskalla, nyinköpta lättölen i kylskåpet, som jag glömt ta fram! Tänk att ingenting ska få vara perfekt! De skulle ha passat så bra till smörgåstårtan och nu står de där och hånflinar åt mig när jag öppnar kylen! Förbannat också! Men den smällen får jag väl lov att ta. Det är ju ändå för sent nu.
För mig känns det som en flopp, när jag tänker på de gäster, som skulle njutit mer av en kall lättöl till maten, än Cola! Men okej, jag ser ingen annan råd än att glömma missen. Men den känns som en lite bock i kanten.
|
