Skriv idag om: Bostadsrätt vs hyresrätt? | Egyptens presidentval | EU-toppmötet Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Leif E Ström
publicerad 20 sep 2011 kl. 06.00:
Svensk politik saknar genier
"Varför behöver man drömma in genier i riksdagen? Därför att de delar samtliga på attribut som inte efterfrågas inom svensk politik, nämligen lång koncentrationsförmåga i kombination med beslutsamhet."
Svängrum och genier, det finns det inte gott om inom svensk politik. Detta slog mig då jag läste en artikel av Johan Ingerö på Svenska Dagbladet, med anledning av Steve Jobs sjukdom vilken tvingat honom att lämna VD-posten inom Apple. Där handlade det om en man med över 230 patenterade uppfinningar bakom sig och en officiell årslön på en dollar. Denna läsning fick mig osökt att tänka på en för mig periodvis återkommande dröm. Jag förmodar att det är en så kallad "lucid dröm", i vilka en viss medvetenhet styr händelseförloppet.
I drömmen är vanligtvis människor kreativa, men just i denna är vare sig drömmaren eller gemene man skapande huvudfigurer, enär den uteslutande handlar om avsaknaden av genier som Steve Jobs.
Drömmen upprepar sig vart fjärde år och bygger på ett pardigmskifte som bryter politikernas kollektiva tankemönster, vilket skulle skapa svängrum för nyskapande processer.
Varför behöver man drömma in genier i riksdagen? Därför att de delar samtliga på attribut som inte efterfrågas inom svensk politik, nämligen lång koncentrationsförmåga i kombination med beslutsamhet. Dessa unika egenskaper som inte låter sig förledas att enbart inta ställningen för eller emot.
Ett av dessa två ställningstagande kom från den nyblivna partiledaren Håkan Juholt som valde mot-alternativet då det gällde en förlängning av Libyeninsatsen. Hans uttalande i frågan är ett tydligt exempel på avsaknad av koncentrationsförmåga före ställningstagande. Han har i efterhand vördsamt uttalat att vägen till beslutet "blev plågsamt dåligt". Den insikten räcker inte hela vägen, då Juholt ändå inte anser sig ha ändrat uppfattning, men det är klart han gjort och därigenom även skapat en elefant av en "pudel".
Därutöver är det väl uppenbart att de två stora (röda och blåa) ideologiska dimensionerna är otillräckliga, för att "snillen" skall uppnå något som liknar kontraktsetik inom politiken. I mening att en överenskommelse mellan endera kloka individer eller dig själv och en stat där de inblandade går med på att avstå vissa delar av sin frihet för sin egen skull.
Undrar om inte det danska Folketingets första kvinnliga statsminister, Helle Thorning-Schmidt, kan agera som ett geni? Hon har insett vikten av frihet för beslutsfattarna. Detta genom att i första hand ena det egna socialdemokratiska partiet till att spänna över alla färgskalor. Från denna plattform kan Thorning-Schmidt under kommande mandatperiod agera som en modern "catch-all politiker".
Eftersom alla svenska medborgare mestadels har rättigheter och beslutsfattarna därmed har en plikt att agera så att de inte kränker de egna eller andras rättigheter, så har även detta lett till att just svaga beslutsfattare oftast väljer de handlingar som inte stämmer överens med det som är rätt gentemot plikten. De skapar hela tiden nya beslutsstrukturer och nya ansvarsområden helt utan ett folkligt mandat.
Senare års regeringar har tydligt markerat avsteg från plikten genom att anpassa medborgarna efter marknadens behov i stället för att anpassa politiken efter människors egna ekonomiska behov. Denna avreglering syns tydligast där nyliberalismen gjort framsteg i ett samhälle där det är statens uppgift att skydda medborgarna och dess egendom.
Med de sociala spänningar i samhället som liberalismen åstadkommit kan man med fog anse att det som tidigare var arbetarklassens korrektionsanstalt, numera blivit utlänningars fängelse. Vi som är utanför kan bevittna en allt större poliskår som i huvudsak agerar som socialarbetare och icke fungerande domstolar, som ser sin räddning i att individer bevakar sin personliga säkerhet och egendom förutan statens insats.
Men som nu då icke lucida drömmar får råda, borde det ändå gå att finna kloka politiker som kan bedriva en politik med bredare argumentöversikt för de parlamentariska frågorna.
Enbart uppfattningar och frånvaron av objektivitet skulle också kunna ersättas med den konsekvensetik som väljer de handlingar som ger det bästa utfallet åt största möjliga antal människor, i stället för det motsatta.
Är blockpolitiken det enda våra folkvalda mäktar med? Tydligen, den tillsammans med en "Robinsson-demokrati" styr för närvarande landet från ett överdimensionerat parlament vars fundament vilar på paktens löften.
Det finns inte en enda gemensam konkret framtidsplan för Sverige som även innefattar mål som absolut måste genomföras.
Om en ny högkonjunktur uppstår kommer inte den arbetslöshetsreserv som redan befinner sig landet att absorberas utan de verkliga siffrorna kommer i stället att förbli negativa då arbetslösheten och barnfattigdomen byggs på utifrån.
Att som till exempel Danmark redovisa mål som är lätta och tydliga att redovisa och samtidigt svåra att manipulera skulle enbart de svenska politiker som befinner sig i medborgarnas fantasier kunna åstadkomma.
Anpassning kan vara den strategi som ger bästa utfallet, men då gäller det att alla i samhället inkluderas i processen.
PS! Då statsminister Reinfeldt "menar" - och det gör han som oftast - är det detsamma som ett påstående.
Leif E Ström, Consigliere för den obefintliga transparansen
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
