En av Sveriges bästa dansband - Streaplers - har kommit ut med sin nya skiva "På egna vägar". Jag har ägnat några veckor åt att verkligen hinna lyssna igenom materialet.
Vad det nu är värt, så blir intrycket ganska så neutralt. Streaplers är Streaplers - jag växte i princip upp med dem. Det var deras musik som spelades under mina unga år och de har alltid haft en plats i mitt hjärta. Dessa 100 %-dansbandsmusikerna levererar jämt, och visar ständigt en mycket hög musikalisk kvalité. Nya skivan är ingen besvikelse. En utav de bättre dansbandsskivorna på bra länge.
Dock så var ju skivan ingen överraskning. "På egna vägar" har inget direkt nytt att komma med, men det är inget illa med det. Streaplers har sin stil, och den ska de inte ge upp i första taget, så de gör rätt val med musikstilen. Men jag, som lyssnare, hade varit glad om de hade kunnat överraska med någon oförutsägbar låt. En låt där man som lyssnare hade kunnat säga "wow". Men tyvärr!
Låtarna håller ett jämnt resultat och det finns ingen låt som verkligen är särskilt mycket bättre en någon annan. Låtarna på skivan är allt från original till covers, vissa covers med svensk text. En roligt upplevelse var den svenska texten till "Madeleine", låten från The Playtones "Rock'n Roll is King". Jag måste dock säga att jag föredrar Playtones originalversion. Samma sak är med den andra covern från samma Playtones skiva. Låten "Target" heter här "Mina vingar".
Skivan är värd att spela om och om igen, trots den kvinnoutnyttjande och ointresserade mannen i "Du läser mellan raderna Carina" och de självsäkra medelåldersmännen i "Kom igen Senorita".
Även om skivan får 7/10 i betyg från mig (ett bra betyg) så vill jag nog inte investera i albumet utan nöjer mig med Spotify-exemplaret.
Annika Brandt, Jag är en låtskrivare och frilansjournalist som är född -85
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
