Nu ska jag skriva om problemet med utseendefixering. Många tycker säkert att jag inte borde uttala mig om det eftersom jag själv har valt en utvikningstjej som flickvän och själv nyligen var med i ett TV-program som kanske bidrar till att skapa de här problemen. Därför vill jag först säga att jag inte har valt att leva med Linda Rosing för hennes yttre. Från början blev jag så klart kär i henne delvis på grund av hur hon ser ut, men alla vet ju att man inte kan bygga ett långvarigt förhållande på det. Nu är det Lindas insida som är det viktigaste för mig - och ja, vi är tillsammans igen.
Att medverka i programmet "Du är vad du äter" i TV3 var intressant, men det jag känner i efterhand är att i längden måste man hitta ett eget sätt att sköta sin hälsa på. Vissa dåliga vanor som jag hade innan programmet, som att äta massor mitt i natten till exempel, har jag dragit ner på. Men jag måste ändå vara jag och då får jag leva med att ha lite övervikt.
Det går inte att läsa en enda tidning eller titta på någon tv-kanal utan att matas med en uppmaning om hur man ska se ut och vad man ska äta. Hur ofta ser man inte exempelvis på en tidningslöpsedel ''SÅ GICK JAG NER 8 KILO PÅ TVÅ VECKOR'', eller ''SÅ GÅR DU NER 5 KILO PÅ EN VECKA''.
Självklart bör man vara mån om sin hälsa. Men när man ser eller lyssnar till alla dessa inslag i olika tidningar, radio och tv får man känslan av att utöver hälsoaspekten är det viktigaste och mest ultimata att se fräsch och vacker ut för att nå sina mål i livet. All reklam som är i tv-pauserna eller vid sändningsuppehåll ska man inte tala om. Det handlar nästan enbart om vikt och utseende. Det är något som börjar gälla och accepteras mer och mer i vårt samhälle. Vi lär oss att med skönhet och utseende kommer vi längre i livet. Ett fenomen som främst snappas upp av den yngre generationen. Jag vet t ex att vid en arbetsansökan går man inte enbart efter kompetens. Det är mer utseendet som alltför ofta avgör - såvida man inte har de rätta kontakterna.
Varför ska man inte få se ut som man är skapt utan behöva springa till en plastikkirurgmottagning, eller svälta sig till döds för att bli accepterad i alla lägen?
Dessutom, i alla dessa program går det att hitta en gemensam nämnare; att inget är likt det andra. Det som rekommenderas i ett program kan lika väl motsägas i ett annat. Man matas med oändliga mängder av recept och motionsförslag så det bara snurrar i skallen.
Man kan ju undra varför denna explosion i ämnet tar mer och mer plats i våra vardagsrum. Ska vi inte acceptera varandra för hur vi ser ut? Med tanke på all mobbning i skolorna, som i mångt och mycket beror på utseende och vikt, bör vi välja en annan väg att gå. Vad sägs om att upplysa mer om ämnet, istället för som idag uppmana oss att se ut som rena hollywoodstjärnor som har klippkort hos dyra plastikkirurgmottagningar. Man kan t ex upplysa om vilka effekterna kan bli av att vara överviktig. Att man inte ser ut som en Hollywoodstjärna ska inte behöva betyda att man blir utstött.
Det är dags att börja acceptera och respektera varandra för hur vi ser ut. Stäng alla plastikkirurgmottagningar. De ska bara få finnas till för personer när läkare rekommenderar det, som vid personskador eller andra ingrepp som är nödvändiga för personhälsan. När det gäller alla skönhetstips, tycker jag man startar upp en tidning, radio och tv-kanal endast för detta ändamål. Då är det upp till var och en att titta eller lyssna på det. För så som det är idag blir resultatet att människor med dåligt självförtroende, mår ännu sämre, och mobbarna ges möjlighet att utvidga sina revir. TV-produktionsbolagen tävlar med varandra om vem som gör det bästa programmet i ämnet, och har bara för ögonen att vinna det åtråvärda priset i någon gala.
Vi ska inte uppmana till ett samhälle där bara utseende avgör hur många dörrar man får passera. Alla har nånting som berikar oss alla, det ska vi ta vara på. Alla föds inte med en silversked i munnen. Då ska ingen av dessa behöva bli lidande heller.
