sourze.se
Artikelbild

Socialtjänstens myndighetshaveri

Ibland är omhändertagande av barn nödvändigt. Ibland sker det på suspekta grunder. Får en socialförvaltning/nämnd trotsa en dom som vill värna barnens bästa?

Historien om familjehemsbarnen i Mark visar att lagstiftningen behöver ses över. Det går inte att lappa och laga en åldrad myndighet i en ny tid. Bristfällig dokumentation, långa utredningar och lagar som inte är up to date riskerar rättssäkerheten.

Markfallet väcker även frågan: Var går gränsen för en kommuns självbestämmande? Vilken instans träder in när en kommun inte följer lagen? Detta är en demokratifråga. Socialtjänsten verkar ute i kommunerna. Frågan är berättigad efter att Marks socialnämnd nu sätter sig över Kammarrättens dom. Fosterbarnen har hittills vägrats umgänge med fosterföräldrar sen domen i oktober 2011, något som Kammarrätten utgick från vid sitt beslut.

I detta videoinslag, 9 minuter, hörs hur barnen gråter. En socionom och psykoterapeut säger i programmet: "Det är som de inte vore människor. Eller i varje fall som det är en annan sorts människor." Maria Larsson måste ta lärdom av Markfallet.

Efter Markskandalen har såväl myndigheter som expertis på området krävt en ändring av lagen. Nu slår Socialstyrelsen larm om att bristerna när det gäller omhändertagande av barn ökat de senaste åren. Socialnämnden i Mark lyssnade inte på sakkunniga. De lyssnade inte heller på barnen som hade levt i fyra år med sina fosterföräldrar. Professionen kräver en lagändring efter Markskandalen.

Om socialnämnden i Mark överklagat kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen kunde det ha blivit ett prejudicerande fall, eftersom frågan är aktuell. Men med minsta möjliga marginal, 7-6, avstod denna oeniga nämnd från den möjligheten. S, V samt socialnämndens ordföranden, KD, och en M-politiker gick emot. Övriga i Allianspartiet ville överklaga.

Barnombudsmannen, BO, skriver att barn i utsatta situationer får ständigt sina rättigheter åsidosatta. Markbarnens önskemål fanns nedtecknade i en rapport men togs inte fram vid aktuellt tillfälle. BO har länge drivit frågan om barns rätt till ett juridiskt biträde i tvister om vårdnad, boende och umgänge. Det gäller även unga som vistas vid Hem för Vård eller Boende, HVB-hem. Här är en motion om behovet av att stärka barnens ställning. Kopiera denna länk: www.ericsoniubbhult.se/files/Motioner 2011/M0487.doc

Nu krävs också att regering och riksdag klargör vad som gäller angående vårdnadsöverföring, som kunde varit aktuellt i Markfallet. Detsamma gäller reglerna för adoption. Det får inte finnas subjektiva tolkningar. Rättsäkerheten måste gälla för alla parter. Därför bör både vid vårdnadsöverföring och adoption fallen avgöras vid en tingsrätt. Där bör såväl de biologiska föräldrarna/föräldern, fosterföräldrarna som socialtjänsten komma till tals. Detta förutsätter då en lagändring.

Det finns i Sverige, för barn viktiga personer, som saknar en juridisk röst. Fostermamman har nu gjort en anmälan till Europadomstolen enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 6: "Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening." Men Markfallet är inte enda exemplet på medborgare utan juridisk talan i barnavårdsärenden.

I ett annat fall, där pappan dräpte barnens mamma, utsågs barnens förmyndare, en socialsekreterare, som särskilt tf. vårdnadshavare. Den särskilt tf. vårdnadshavaren blev "part i målet". Han hade socialförvaltningen som arbetsgivare och utredarna som kollegor. Delikatessjäv ansåg en M-politiker. När socialtjänsten plötsligt inför julen gjorde om schemat för umgänge reagerade anhöriga och det tilltänkta familjehemmet. De närstående utsågs sen inte till vårdnadshavare på grund av "samarbetssvårigheter". De var inte "part i målet".

Föräldrar kan också skriva en så kallad "viljeyttring" ifall båda hastigt skulle gå bort. Där anger de önskad vårdnadshavare. Se Föräldrabalken 1949:381 6 kap. 10 a § 4 st. Det är inget juridiskt dokument men ett försök att påverka socialtjänsten. I bästa fall följer socialtjänsten föräldrarna omsorgsfullt gjorda viljeyttring. Men om problem skulle uppstå gentemot socialtjänsten har de tilltänkta vårdnadshavarna, trots viljeyttringen, ingen juridisk röst.

Kammarrättens dom när det gäller Markbarnen blev att de ska stanna i det nuvarande fosterhemmet tills vidare. Men Kammarrätten betonade att barnen gjort sin första grundläggande anknytning till det första fosterhemmet. Det skulle vara skadligt om barnen inte fick träffa fosterföräldrarna igen. Barnen bör också, som ett led i sin bearbetning, få tillfälle att umgås med fosterföräldrarna i deras hem, står det i domen. Men Marks kommun bröt omedelbart mot domen och har hittills vägrat umgänge. Det första fosterhemmet och barnen har inte träffats på tre månader och bara två gånger på 6 månader. Marks kommun bryter mot domen om fosterbarnen.

Tf. socialchefen i Mark tycker inte att domen uttryckligen kräver stadigvarande möten med det första familjehemmet. Vad professionen anser om anknytning ignorerar han. Men socialnämnden i Mark är, som vanligt, inte enig. Det handlar inte om barnens bästa utan om en konfliktfylld förvaltning och nämnd. Vad tänker och känner barnen? Går det att ställa en kommun till svars när barnens bästa inte beaktas? Jag tillskriver nu samtliga partiledare om nödvändigheten av flera ändringar i Socialtjänstlagen.


Om författaren

Författare:
Eivor Karlsson

Om artikeln

Publicerad: 05 mar 2012 12:17

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: