Vore jag religiös skulle jag ständigt gå omkring och känna mig värdelös, jag skulle alltid ha någon synd att ångra och jag skulle alltid ångra mig så djupt att jag gärna skulle dö för att få den ogjord. Jag skulle krascha flygplan in i vilka byggnader som helst, bara någon lovade att mina synder skulle bli förlåtna.
Jag är elak mot andra människor. Jag kommer försent och låter dem vänta en halvtimme utomhus i tio minusgrader. Jag kan skratta när någon skämtar elakt om en vän även fast jag inte tycker det är roligt. Jag tänkte inte på att hålla upp dörren en gång så att en stackars gammal gubbe med två kryckor fick den i ansiktet. Jag köper djurtestat smink och ger nästan aldrig pengar till uteliggare. Jag är en ond och vidrig människa, och det allra sista jag vill ha tillbaks är ovillkorlig förlåtelse.
Kanske är mitt samvete en aning överaktivt, eftersom jag kan må så dåligt att jag kräks bara jag har gjort någon liten fjollgrej fel. Att i en sådan situation vara snäll mot mig = bättre än jag, får mig bara att må ännu sämre. Det jag behöver är en fet utskällning, en obehaglig, plågsam hämnd skulle vara underbart. Först då kan jag känna mig riktigt förlåten. Då är jag inte längre sämre än mitt offer, utan lika mycket ett offer själv.
Snällhet är ett vapen. Ett av de mest plågsamma vapen som finns om man lär sig att utnyttja det rätt. Man behöver inte vara präst och ha en religion för att hjärntvätta folk, det räcker med att få dem känna skuld. Genom att ständigt vara vänlig och självuppoffrande sätter man sin omgivning i ett otroligt underläge, vilket medför att man kan få dem att göra nästan vad som helst.
Jag går med på sex fast jag inte vill, jag ger bort alldeles för dyra julklappar, jag diskar, jag masserar, jag sväljer, jag betalar. Det spelar ingen roll hur många gånger offren för min elakhet säger att vad jag nu gjorde faktiskt inte var så farligt, jag vill ändå gottgöra det på något sätt.
Det hade varit så mycket lättare om de bara skällt ut mig eller slagit mig så att jag slapp känna mig sämre än dem. Offer är så mycket lyckligare än förövare.
Anna Maria Nilsson, inte konfirmerad
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
