Den 13 december 2007 undertecknade 100 forskare från olika länder en skrivelse riktad till FNs generalsekreterare där de poängterade att påståendet att människoproducerad koldioxid kraftigt påverkar klimatet inte är överensstämmande med verkligheten. De temperaturförändringar som har observerats under 1900-talet ligger mer än väl inom vad som kan räknas som naturliga variationer. Noterbart är att en del av de forskare som skrev under brevet, själva har varit medlemmar av den forskarstab IPCC (FN:s Klimatpanel, red anm)har konsulterat.
Nyligen har det också utfärdats ett upprop bland amerikanska forskare och tjänstemän som är kritiska till synen på att människoproducerad koldioxid kraftigt påverkar klimatet. Hittills har drygt 31000 undertecknat uppropet. "There is no convincing scientific evidence that human release of carbon dioxide, methane, or other greenhouse gases is causing or will, in the foreseeable future, cause catastrophic heating of the Earth's atmosphere and disruption of the Earth's climate."
Det som normalt är karaktäristiskt för vetenskap är att vetenskapsmännens slutsatser ofta möts av kritik. Det är till och med så att kritik välkomnas och ses som någonting som för vetenskapen framåt. I klimatfrågan har det däremot gjorts gällande att de forskare, som inte är eniga i att människans utsläpp av koldioxid värmer upp jordklotet, räknas som mindre seriösa. Albert Einstein lär ha sagt att det inte hjälper om så tusen och åter tusen forskare tror på relativitetsteorin eftersom det bara krävs en enda forskare med tillräckliga bevis för att kullkasta teorin. Teori- och hypotesprövning är naturligtvis viktigt även i klimatfrågan. Det har ännu inte gått att bevisa att människans utsläpp av koldioxid påverkar klimatet i någon större utsträckning. Däremot finns det forskare som säger sig vara övertygade om att det är så. I själva verket har forskarna aldrig varit speciellt överens i klimatfrågan. Det är i stället en bild som har förmedlats av media via FNs klimatpanel, IPCC.
Bland folk i allmänhet märks en tilltagande trötthet på att dag efter dag bombarderas med mer eller mindre fantasifulla förutsägelser om en kommande klimatkatastrof. Det ges intryck av att temperaturen har ökat med ett flertal grader och att ökningstakten just nu är större än någonsin tidigare. I verkligheten har temperaturen legat stilla de senaste 10 åren eller till och med sjunkit något. Mellan mitten av 1800-talet och slutet av 1900-talet varierade den globala temperaturen en del men har som helhet stigit med blygsamma 0,7 grader. För många områden, bland annat Sverige, var 1930-talet lika varmt som 1990-talet, trots väsentligt olika koldioxiodnivåer. Koldioxid är en växthusgas, men frågan är om den har förmågan att påverka klimatet i så stor utsträckning som det sägs i media. Allt fler ställer sig också frågan om växter, djur och människor verkligen är i livsfara på grund av de temperaturförändringar som nämns i debatten.
Kanske kan den senaste tidens tilltagande skepticism ge grogrund för en mer nyanserad och objektiv nyhetsrapportering där olika forskare och fakta får komma till tals. Miljön skulle sannolikt tjäna på mindre fokusering på koldioxidfrågan till förmån för reella problem som skogsskövling och miljöfarliga utsläpp.
