Skriv idag om: Bostadsrätt vs hyresrätt? | Egyptens presidentval | EU-toppmötet Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Daniel Ekman
publicerad 8 maj 2003 kl. 12.17:
Skum syn på demokrati
Jag blir illa berörd när Alf Carlsson kallar händelserna i Göteborg eller i Stockholm för "reclaim demokratin". För det handlar inte om demokrati att slå sönder gator.
Enligt Alf Carlsson så har vi inte demokrati i Sverige. Enligt honom verkar det som vi har ett fascistiskt system som styrs av hänsynslösa politiker tillsammans med psykopatiska kapitalister. Det är inte en bild jag har.
Vi har i Sverige fria och hemliga val där folket bestämmer vilka som ska sitta i den lagstiftande församlingen. Vi har friheten att starta partier eller andra föreningar. Vi har en väl fungerande yttrandefrihet, man hamnar inte i fängelse eller trakasseras för att man kritiserar makten, vi har pressfrihet och tryckfrihet - vem som helst har rätt att starta en tidning, vi har demonstrationsfrihet m.m. Det är en demokrati som en stor majoritet av världens befolkning bara drömmer om. I länder som Nordkorea, Kina, Kuba, Syrien, Zimbabwe och många många fler skulle både jag och Alf riskera vårt liv för det vi säger.
Visst demokratin kan alltid förbättras. Den bör alltid vara under ständig utveckling och kontroll. Vi har en rättighet att så fort det är något vi ogillar kritisera makten. Via tidningar, nätsidor, opinionsbildning, demonstrationer m.m. För glömmer man bort att utnyttja sin frihet är risken att den urholkas. Så långt är nog både jag och Alf överens.
Men nu till det pinsamma i Alfs resonemang, när han påstår att "kravallvänstern" reclaimar demokratin. Signaturen Mike har rätt när han i en kommentar beskriver RTS-kravallerna som "lynch-mentalitet". Det är det det handlar om. Inte demokrati. Det är inte demokrati att krossa rutor hos Silja Line. Det är inte demokrati att spraya ner en fönsterruta. Det är inte demokrati att kasta gatssten. Det är inte demokrati att sno klockor. Det är inte demokrati att vilja "kicka skiten ur brats med bakåtslickat hår" (det finns en del liknande hårresande kommentarer till mina tidigare artiklar). Det är lynch-mentalitet. Det riskerar att tangera samma mentalitet som SA hade under kristallnatten, fast då var fienden judarna och inte "kapitalet". Det är i grund och botten samma mentalitet som AIK-anhängare har när de kickar skiten ur Djurgådare efter en fotbollsmatch eller som när nazister har upplopp den 30:e november. Jag har sagt det innan och jag står fast vi det. Det är inte demokrati.
När Sverige fick demokrati för ca 80 år sedan så kämpade folk med näbbar och klor för den. Civil olydnad var en del av metoderna, vilket inte är så konstigt i ett samhälle där till och med en fredlig demonstration var olaglig. Ibland resulterade det i kravaller, till exempel efter Ådalshändelserna 1931.
Men den tidens kravaller går inte ens att sätta in i samma mening som den moderna tidens kravaller. I en tid då demonstrationer i var förbjudna räckte det med att just demonstrera för att polis eller militär automatiskt skulle gå till angrepp. Demonstrationen behövde inte ens ha tendenser till våldsamheter, det räckte med lite röda fanor och slagord om arbetarnas rättigheter för att statsmakterna skulle ta till storsläggan i form av polis och militär. Kravaller var inget ändamål i sig. Då var Sverige verkligen odemokratiskt och vi är alla tacksamma till de som kämpade, och till och med gav sitt liv, för demokratin.
Dagens kravaller är däremot av ett annat slag. Ett stort antal demonstranter, dock absolut inte alla, ser nämligen själva kravaller och skadegörelse som ett självändamål. De uppmuntras från diverse webbsidor att ta med sig sprayburkar för att "möbler om det fashionabla Stureplan", ta med verktyg för att kunna bryta upp gatsten, bära mask, ta med järnrör etc. Det finns webbsidor som är helt dedikerade till hur man kravallar bäst, och som gladeligen länkas från diverse reclaim-sajter. De kanske har nåt slags grumligt anti-kapitalistiskt budskap i botten men att få fram det verkar inte vara huvudsyftet. Och det är ett jävla märkligt sätt att försöka få fram sitt budskap på.
Att påstå att folk som har skadegörelse som ett självändamål är demokratikämpar är ett hån mot alla de verkliga kämparna. De som byggde upp vår svenska demokrati likväl som de runt över världen som kämpar mot totalitära, både fascistiska och socialistiska, system.
Och glöm inte att polisen faktiskt inte ingrep förrän efter demonstranterna hade påbörjat sin skadegörelse. Hade polisen helt oprovocerat attackerat festande ungdomar, som man ibland får tron att de gjorde, så hade det varit fullständigt förkastligt då hade jag utan tvekan ställt mig på demonstranternas sida. Men nu var det inte så.
Däremot måste jag nu, några dagar efter min första artikel, ändå säga att polisen har ett visst ansvar för att kravallerna urartade så till den milda grad. En hel del av demonstranterna vars syfte inte primärt var skadegörelse rycktes med av bara farten då polisen i vissa fall gick ovarsamt fram. Och då blir det lätt en våldsspiral där både polis och demonstranter ökar på graden våld.
Men huvudansvaret måste ändå ligga hos de demonstranter som började vandaliseringen innan polisen ingrep. Men även hos de fredliga demonstranter som inte gjorde något för att stoppa sina mer pro-aktiva kamrater.
Dock måste jag ändå fastslå i att jag inte tillhör de som gapar om hårdare tag från polisens sida, att polisen skulle få använda mer våld, mer vapen osv. Jag vill heller inte på något sätt inskränka demonstrationsfriheten som är så viktig för en demokrati. Jag vill snarare stärka den rätten. Jag har heller inget i princip emot gatufester som från början var RTS grundtanke. Folk får gärna festa och demonstrera så mycket de vill - så länge de inte tar till våld eller är ett hot mot person och egendom.
PS! Alf frågade mig vad jag anser om förra Skandia-chefen. Han idiotförklarade väl sig själv på bolagsstämman, men aktieägarna gjorde rätt som gav honom sparken. Och nåt avgångsvederlag ska han givetvis inte få ut. Jag anser att i vissa storföretag är bonusar och fallskärmar bissart höga och där har svenska företag mycket att lära av bl a Norge. Men jag anser inte att alla företagsledare är psykopater. De allra flesta av Sveriges tusentals företagsledare är hederliga människor (precis som de allra flesta demonstranter). Men bara för att jag ogillar vissa företeelser i företag och samhället så vill jag inte kasta sten för det. Fast det kan ju bero på att jag inte tror på vare sig kommunism, anarkism, planekonomi eller revolution. DS!
PS2! Och du, Alf, reclaimarna är rätt duktiga på att idiotförklara sig själva. DS!
Daniel Ekman, demokrat?
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
