Förstärk samarbetet mellan socialmyndigheter och skolan, genom exempelvis MST:
90-talets nedskärningar orsakade en utarmning av skolans resurser för att bemöta elever med psykosociala problem där familjesituationen är huvudorsaken. Samtidigt tvingades socialförvaltningar att prioritera sina resurser mot samhällets allra mest utsatta. Konsekvensen blir att den ökade oordningen i skolan betraktas som ett disciplinärt istället för ett socialt problem. Men majoriteten av barn och ungdomar som uppvisar mycket störande beteende i skolan har burit med sig sina problem hemifrån. Man hjälper sällan de barnen med åtgärder som begränsas till skolan.
Lyckligtvis börjar socialmyndigheterna bemöta denna verklighet genom att erbjuda nya former av stöd såsom MST, Multisystematisk terapi. Med MST tas en helhetsgrep på ungdomar där ett team av utbildade terapeuter knytas till familjen under en kort och intensiv period. Familjen lär sig metoder att hantera sina problem genom att bland annat systematiskt tillämpa konsekvenser och belöningar för barn som tidigare haft mycket svårt med att uppfatta gränser. Skolpersonal inkluderas i arbetet och samarbetet mellan skolan och hemmet förstärks avsevärt. I synnerhet skapas en ökad respekt mellan föräldrar och skolpersonal, som givetvis inverkar på barnet. Metoden har i dess begynnelse redan visat goda resultat och förtjänar mer stöd i form av resurser och utbildade personal.
Även andra metoder måste få ökat stöd från politikerhåll, om skolan ska få tillgång till ett brett utbud av olika lösningar. I Sverige har Kometprogrammet på kort tid fått mycket uppmärksamhet och i höstas vann Komet Sveriges pris för brottsförebyggande - inte dumt med tanke på att Komet tillämpas så tidigt som på mellanstadiet.
NVC (Non-violent communication) är en pedagogisk modell som vunnit stor spridning även internationellt, men som i Sverige fortfarande sprids av en ideell rörelse vars marknadsföring och resurser blir tämligen begränsad. Ursprungligen från USA, har NVC använts med så stor framgång i Israel att för några år sedan började det tillämpas i samtliga statsfinansierade skolor. Givetvis bör medvetenheten om åtgärdsprogram som MST, Komet och NVC spridas inte bara till alla Sveriges skolor och socialmyndigheter, men också till föräldrar. Men ansvaret att upplysa och vidare utbilda personal får inte bara lämnas till den enskilda rektorn. Behovet är alldeles för stort. Skolpolitiker bär ett stort ansvar för att både fördela resurser och ge direktiv till skolor för kompetensutveckling i detta område.
Se över kunskapsmålen i samtliga ämnen vad gäller elevernas eget ansvar och samarbetsförmåga:
Vore oordningen i skolan begränsade till den lilla minoriteten elever med grava psykosociala problem, skulle situationen kunna åtgärdas med riktade resurser såsom MST. Men minst lika utslitande för lärare och störande för elever blir den allmänna likgiltighet som även annars skötsamma eleven uppvisar vad gäller skolk, sena ankomster, avsaknaden av studiematerial och ouppmärksamhet på lektioner. Givetvis är det denna typ av elever och oordning som åsyftas med Folkpartiets missriktade förslag på ordningsomdöme. Men verktygen för att angripa detta finns redan, fast de tillämpas oregelmässigt.
I kunskapsmålen för vissa ämnen blir elevens förmåga att ta eget ansvar och samarbeta mer prioriterade än i andra ämnen. Traditionellt har de praktiska/estetiska ämnena värderat dessa förmågor högt, men även i engelska har läraren goda möjligheter att väga in elevens beteende i betyget. Man behöver därför inte lägga till ett helt nytt betyg i "ordning", som dessvärre skulle utgöra ett undantag till kunskapsmålen och inte räknas vid intagning till fortsatta studier. Senankomster och störande beteende i klassrummet är exempel på en elevs bristande förmåga att ta ansvar för sina studier och samarbeta. Givetvis bör det kunna påverka ett betyg där eleven annars visat prov på goda ämneskunskaper. Denna möjlighet får som sagt begränsad effekt på de stökigaste eleverna men den kan förebygga risken att bristande respekt smiter av sig till andra vanligtvis skötsamma elever, om de vet at de äventyrar sina höga betyg.
Patrick Gallagher, grundskolepedagog
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar." Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)
