POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel av Pia Isaksson publicerad 15 jan kl. 06.00:


Foto: flickr/austinevan (BY CC 2.0)

Shoppingcenter är nutidens tempel

Det är lätt att låta sig luras av mångfalden, färgerna och reklamen, men behöver vi egentligen så mycket för att bli lyckliga?
Vart är världen på väg? Det har man förmodligen frågat sig i alla tider, men efter min resa till Indien, där jag träffade många människor från hela världen, upptäckte jag att det inte bara var jag som undrar över vart världen är på väg. Nej, det nämndes ideligen, att folk var trötta på den andefattiga miljön lite här och var i världen.

Det nyandliga centret i världen är köpcentret. Det är som en trend, att köpcenter blommar upp i hela världen och länder satsar mer och mer på köpkraften hos människor. Fast många galleriägare i Sverige går på knäna för att få ihop till hyror, låtsas man inte om det i det dagliga livet. Shoppingcenter är nutidens tempel.

Långt tillbaka i tiden, när inga shoppingcenter fanns, kunde man gå till sybehörsaffären där man kunde köpa allt man behövde för att sy, man kunde gå till järnaffären och man visste precis vad som fanns där, man kunde gå till klädaffären och så vidare. Det är lätt att låta sig luras av mångfalden, färgerna och reklamen, men behöver vi egentligen så mycket för att bli lyckliga? Garderoberna är överfulla, källaren är full och alla andra skåp är proppade med saker vi tröttnat på. Samla på saker, samla på hus, samla på bilar och statusprylar - gör det oss lyckligare?

Alla länder i världen är på väg åt samma hållmen några, däribland Indien, visar en lite annan sida av livet. Den andliga aspekten i livet är ju många människor här i Sverige rädda för. Många människor i Sverige är också rädda för verklighetens våld, man kan läsa om det varje dag i tidningen; "Cold case-mordet", problem hos skattefogden, våldtäkter i Lund, Brevikfallet i Norge och mordfallen som ökar. Skolan är inte heller en säker plats att vistas på och det finns få jobb. De människor som kom till Sverige och väntade sig ett paradis, har fått tänka om. Ändå har Sverige lyckats med så mycket och fortsätter att försöka förbättra, även om det tar tid. För min del skull jag gärna vilja se stora förbättringar inom skola, sjukvård och tandvård, till att börja med. Jag skulle vilja se en gemensam värdegrund, som det heter på arbetsspråk. Vad skulle det kunna vara?

Jag är ju en människa som tror på att tiden går fort och att förändringar som rör det mänskliga och humana, är någonting som aldrig förändras i grunden. Vi människor behöver trygghet i någon form för att må bra. Trygghet kan vara familj, vänner eller någonting annat, men någon slags tro på någonting, är för mig nödvändigt för att kunna leva. Samen tror på de högre makternas inblandning när det gäller väder och vind. Likaså gör många andra människor i världen, och skapar sina förebilder som de åkallar i olika ceremonier. Nordfolken hade sina gudar som de offrade till och så gör olika kulturer än i dag, bland dem Indien.

För att hedra makterna blandade man till olika kryddor, oljor och andra saker och offrade till gudarna. Man offrade in i elden, för att ångorna skulle sprida sig uppåt och behaga osynliga krafter som var närvarande. Där satt folk från hela världen och sjöng med i hymner för gudarna, ingen ifrågasatte någonting, utan deltog med största vördnad i alla ceremonier. De gick upp tidigt på morgonen, klockan 04.30, för att meditera framför elden och uppleva det inre lugnet. På julen firade man julafton för besökarnas skull, sjöng julsånger från hela världen och berättade om Jesu liv. Jesus är sedd som en stor profet i Indien.

Människans inre lugn och lycka är viktigt i Indien. Jag kan inte låta bli att tänka på att lugn och lycka är lika viktigt för alla människor i världen. Men här i Sverige har vi ingen gemensam värdegrund, vi tror inte på gudar och andliga resonemang, vi tror på oss själva och många tycker att det räcker. Men nu är det ju så att omständigheter och makter utanför vår kontroll, kan vi inte rå på. En del människor kallar dem gudar och visar sin respekt, genom att hylla dem i tempel, andra människor säger att det finns inga gudar, så det räcker med affärscentrum. Själv tycker jag att livet blir tråkigt då.

Vi kanske kan börja med troll och vättar och älvor? De finns ju i våra folksagor och förefaller kanske inte så farliga? Tror vi på tomten skulle vi kanske kunna utöka vår tro och sätta ord på den, tända lite eldar och samlas runt? För elden har en lugnande och värmande kraft som vi alla behöver. Det har jag sett tydligt och klart på min resa i Indien. Inget konstigt med det.