Singel igen. Konstaterade att jag varit singel ganska länge, när jag en eftermiddag i mars tänkte efter. Eftertanken ledde till beslutet att göra något åt saken lite mer aktivt.
Diskoteken har ju sedan länge spelat ut sig ut sin roll som plats för parningsdans. Ja, det har gått så långt på Stockholms dansställen så att killar dansar med killar och tjejer dansar med tjejer. Där emellan råder det kalla kriget. Könen vaktar på varandra och minsta lilla försök att bjuda upp till dans med en tjej, leder alltid till ett torrt nej. Det heter: "Nej, jag står här med min kompis" och "Nej, jag ska dricka upp min drink" och "Nej, jag har ingen lust". Om man får dessa andefattiga, mesiga och oengagerade svar har man klarat sig ganska bra.
För priset tog ändå den tjej på Snaps som svarade: "Dra åt helvete, jag vill inte ha med såna som du att göra!". Nu tycker jag faktiskt att det är lite attraktivt med tjejer som har tunga, men inte så vass. Jag var nykter, vänlig och fylld med respekt när jag ställde frågan - ska vi dansa - vid sidan av dansgolvet. Jag hade överhuvudtaget aldrig sett människan förut. Vad hade hon råkat ut för? Vad har generellt tagit åt kvinnorna på krogen? Inte konstigt att "birth rate" är så låg i landet. Inte konstigt att killarna super. De är ju dåligt behandlade och har fått dåligt självförtroende.
Närmare svaret på detta allvarliga kontaktproblem fann jag möjligen häromdagen på webbplatsen Sällskapamera.se ett landsortsinitiativ och ett seriöst försök att låta könen kommunicera med varandra med Internet som buffertzon. Jag finns där med ett alias, ett litet foto, längduppgift, ögonfärg, egenbeskrivning etcetera.
En kvinna kontaktade mig och beklagade sig över hur illa det är ställt på krogen. Hon skrev: "Jag har tröttnat på asfulla killar som beter sig som skitstövlar och kallar mig hora när jag säger att jag inte vill dansa". En annan kvinna berättade att hon blivit varnad för alla snuskhumrar på sajten. På sajten! Det kanske är så illa att de supande männen går hem från krogen med svansen mellan bena, surfar in på kontaktsajterna och fortsätter att ragga där med samma eländiga resultat.
Gudfadern som han kallar sig, killen som driver sajten Sällskapamera.se, ställde frågan om hur många användare som nyttjar meddelandefiltret. En funktion som gör att en användare kan filtrera bort en annan som skickar meddelanden inom sajtens system. Svaret blev att över 20 procent av kvinnorna använder filtret mot snuskhumrarna. Det kan då jämföras med en uppskattningsvis 80 procent kvinnlig filterapplicering på krogen mot samtliga män. Snuskhumrar, asfulla skitstövlar samt "good guys". Alla manssorter dras över samma luskam, eller ska jag kalla det svinkam?
Min slutsats är i alla fall att mina chanser att finna en ny bekantskap är flerfaldigt större på Internet än på krogen. Men om svinen drar in på Internet kanske kvinnorna slutar att kommunicera med männen även där. Innan dess hoppas jag att jag hinner finna "my woman" med hjälp av kommunikation och det världsomspännande datanätverket. Jag är alltså än så länge en civiliserad man som helst vill vänta med att återinträda i grottstadiet.
Men om det inte fungerar tar jag fram min grottmanklubba och rationaliserar ärendet.
Me Tarzan - you Jane.
Torbjörn Sassersson,
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar." Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)
