Tyrannen är äntligen fånge. Gripandet av Saddam Hussein har stor betydelse. Händelsen är lika mycket en framgång för de allierade som ett bakslag för kvarvarande Saddamtrogna. Nu underlättas framväxten av ett fritt Irak kraftigt.
Med stor sannolikhet leder detta till att våldsdåden mot allierade styrkor i Irak minskar med tiden. Det är ännu oklart i vilken grad Saddam Hussein har styrt dåden. Men det står utom tvivel att han har varit en inspiratör. Nu är hoppet borta för diktatorns anhängare att han ska återkomma.
Följaktligen jublar irakierna. Firande pågår runtom i hela landet. Äntligen kan man vara säker på att mardrömmen är över, han kommer inte tillbaka. Folkets avsky mot diktatorn var uppenbart redan när statyerna revs. Opinionsmätningar har visat att 70 procent av irakierna är positiva till störtandet - trots den stökiga situation som har följt.
Saddam Hussein ska föras till rätta. Rättegången ska genomföras i Irak och utformas av Iraks styrande råd. Precis som i Nürnberg kommer det att vara nödvändigt att den blir ett föredöme för en rättstat. Den rättsligt korrekta behandling diktatorn själv aldrig utsträckte till någon kommer han att garanteras.
Alla har inte jublat över att tyrannen störtades. Flera svenska debattörer har kritiserat USA kraftigt och hade helst sett att han var kvar vid makten. Det finns rentav de som har stött våldsdåden mot de allierade - med påståendet att de utförs av "folket". Som om vanliga människor förfogar över missiler och bilbomber.
Värst är deras liknelse mellan de allierade befriarna i Irak och Hitlertysklands ockupation av Norge och Danmark. Situationen är motsatt. Demokratier har störtat en diktatur och försöker bygga en ny, fungerande, demokrati. Som de allierade i Tyskland 1945. Och nu har man en situation som liknar den att Hitler återfinns.
Att bygga en fungerande fred är mödosamt. De som skulle önska ett snabbt tillbakadragande av allierade styrkor kan inte vilja irakiernas bästa. Utan fungerande institutioner finns stora risker. Framsteg görs förvisso - till exempel fungerar fler sjukhus igen, ekonomiska reformer drivs på, en ny valuta har införts, skolor byggs och 150 fria dagstidningar har startats.
Ett demokratiskt Irak förändrar Mellanöstern. Islam och demokrati är självfallet möjliga att kombinera. Med frihet i muslimska länder undviks i högre grad risken för konflikter med västvärlden. Gripandet av Saddam Hussein är det viktigaste enskilda steget på den vägen.
Johnny Munkhammar, Samhällsdebattör, redaktör för www.amerikabrev.nu
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Inger Stark (v)
