Skriv idag om: Bostadsrätt vs hyresrätt? | Egyptens presidentval | EU-toppmötet Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Lennart Asp
publicerad 22 aug 2011 kl. 10.13:
Sannsagan om den mobbade lille pojken
Det var en gång en liten liten pojke som gick i skolan. Han tyckte mest om att teckna och måla och fick i andra klass andra pris i Dagens Nyheters jultävling för barn om bästa julteckningar! Men...
... i tredje klass fick hans pappa jobb i Malmö. Plötsligt blev den lilla lilla pojken kallad "Ståckhålmsdjaavolen" av sina nya skånska klasskamrater. Men pojken berättade det inte för läraren och naturligtvis inte för sina föräldrar heller. Han behöll det inom sig själv och fick bara sämre och sämre självförtroende för varje dag och varje år ...
Men så en gång stod den lille pojken längst fram i kön med sina skånska klasskamrater utanför klassrummet och väntande på att Fröken skulle låsa upp dörren. Överstemobbaren gjorde sin mer eller mindre dagliga rutinmobbning av honom, som vanligt. Retade som vanligt "Ståckhålmsdjaavolen" och slog honom lätt på armarna och i magen som vanligt. Och ingen av de andra klasskamraterna reagerade, som vanligt ...
Men så plötsligt fattade den lille pojken för första gången mod. Och slog tillbaka! Han tog sats rejält och slog en rejäl upper-cut på Överstemobbarens haka! Mobbaren blev mycket förvånad över denna oväntat aktiva reaktion och klagade högljutt över hur ont det gjorde på hans stackars lilla haka. Den lilla flickan i klassen som stod närmast frågade den lille pojken varför han gjorde så? Den lille pojken undrade om hon inte såg att det var mobbaren som började? Det verkade som om den lilla flickan inte förstod vad den lille pojken menade. Vad de andra klasskamraterna tyckte om situationen kan vi inte veta, nu i efterhand. De sade ingenting ...
Den lille lille pojken som blev mobbad, men slutligen slog tillbaka, är nu en gammal gammal man, nåja ganska gammal, och det är han som har skrivit denna sannsaga som inte är en saga tyvärr - utan fortfarande en verklighet i många skolor i Sverige. Ni barn kanske känner till att det inte bara är i skolan det finns mobbning. Det finns tyvärr nästan överallt i samhället, till exempel i arbetslivet och på debattsajter på Internet.
Om ni små barn åker buss och tunnelbana någon gång har ni kanske sett att det ibland finns människor med mörk hudfärg som kan vara födda i Sverige och fått ärva sin mörka hudfärg av sina föräldrar. Vad gör ni om någon stiger på bussen eller tunnelbanan och börjar mobba den infödda mörhyade passageraren för hans hudfärg och börjar skrika åt honom; -Vad gör du här djävla svartskalle! Åk hem till ditt eget land!. ...Vad gör ni då? Försöker ni försvara den mobbade mörhyade och stoppa mobbaren? Eller sitter ni bara stilla och låtsas titta ut genom fönstret när mobbaren fortsätter att mobba? Ni vill väl inte att när den mobbade mörhyade personen blir gammal och tänker tillbaka på sitt liv och buss/tunnelbanehändelsen ska tänka med sorg i hjärtat - De sade ingenting ... Nu undrar jag små barn vilka anser ni vara farligast? Mobbaren och mobbarna eller de tysta barnen och vuxna som blundar för mobbningen och inte säger någonting?
Samma sak som gäller mellan människor gäller mellan jordens alla stater. Det har alltid funnits och finns fortfarande stora starka stater, med stark militär, som mobbar andra svagare stater. De kan mobba och hota de svagare staterna med krig om de inte gör som den starkare staten vill. De starka staterna kan också mobba sina egna innevånare med krig - inbördeskrig - om de till exempel inte har samma religiösa tro som den officiella religionen, eller om de till exempel inte har samma kultur och språk som den officiella kulturen.
Efter första världskriget var Tyskland ett mobbat land. I Versaillesfreden straffade segrarmakterna Tyskland med ett dyrt skadestånd och förbjöd Tyskland att ha en egen krigsmakt. Men några som kallade sig nazister och var rasister, förberedde i hemlighet att Tyskland skulle få revansch mot de mobbande segrarmakterna och själv kunna börja mobba andra stater! När Tyskland i hemlighet byggt upp en stark krigsmakt började den nazistiska regimen hota och mobba och invadera andra länder. Andra världskriget inleddes med att Tyskland mobbade Polen och invaderade landet. Men Sverige försökte inte stoppa Tyskland ...
Men andra stater med stark militär gjorde motstånd. Senare under kriget fick Sverige fick bevis på att speciellt judar, men även romer, kommunister, anarkister,lesbiska, homosexuella inte bara blev mobbade utan även utrotade i så kallade Koncentrationsläger. Men Sveriges samlingsregering ville inte irritera den starka militärmakten Tyskland utan .fortsatte att vara passiva åskådare till Tyskland och andra staters mobbning av andra stater. Sverige fortsatte att sälja kullager och järnmalm till Tysklands krigsindustri. Bara när det var alldeles klart att Tyskland skulle förlora kriget slutade Sverige att stödja den tyska krigsindustrin.
Nu undrar jag små barn vilka anser ni vara farligast? De mobbande staterna - som Tyskland under andra världskriget? Eller de passiva staterna - som Sverige under andra världskriget?
Snipp snapp slut! Sannsagan tar aldrig slut! Förrän de tysta människorna och de tysta staterna stoppar de personliga mobbarna och de statliga mobbarna...
Lennart Asp, kulturarbetare,illustratör, personlig assistent
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
