Artikel av Mikael Vasara publicerad 8 okt 2009 kl. 09.52:

Så sker en reform

"Den här boken är ett utmärkt dokument över vad som har hänt, utan några egentliga åsikter. Det är en undersökning av hur samhällsförändringar sker, precis som forskning ska vara, varken mer eller mindre."
Reform
Red: Peter Santesson-Wilson & Gissur Ó Erlingsson

”Politisk tröghet” är ett yttryck som jag inte stött på tidigare, i denna bok används det för att förklara så kallade reformer. Reformer var ett ord som användes av politikerna när välfärdsstaten byggdes upp. Från 80-talet har man börjat vända på denna uppbyggnad genom att montera ned eller rasera den, som vissa skulle säga. Andra applåderar nedrustningen och säger att en massa politiker inte ska bestämma. Istället ska marknaden styra. Men när bankerna kraschade i USA så var det inte längre marknaden som skulle styra, då var det politikerna som skulle gå in och garantera banksystemet.

Den här boken handlar om hur reformer kunde ske, efter det att Keynesianismens tidevarv var över. Inflation och höga räntor hade sänkt Keynesianismen till botten och den marknadsliberala Monetarismen kom istället. Den som genomförde den reformen i Sverige var Göran Persson, hans berömda ord ”den som är satt i skuld är inte fri” har fått vara vägledande. Nu är det 2009 och inom forskningen på de nationalekonomiska fälten börjar man kunna se följderna. Efter att på 90-talet varit oerhört normativa när det gällt att ta ned statsbudgetunderskott, så är forskningen inne och ser på varför detta var så svårt.

Boken innehåller en del kapitel om hur det varit ute i Europa. Det man kan se är att system som införs i ett land ofta införs i varianter i resten av Europa. Och med EU:s maastrichtfördrag så sjösattes den politik som Englands Thatcher skapat genom att tvinga gruvarbetarna att sänka sina löner och förmåner för att kunna genomföra stora skattesänkningar. Den här typen av politik är nu norm och legio, de statliga utgifterna ska ned på bekostnad av folket. Och så mycket som möjligt av statlig, kommunal och landstingsegendom ska säljas ut. Naomi Klein menar i sin bok Chockdoktrinen att ständiga kriser har använts för att åstadkomma denna politik. I Sveriges hade vi en ränta på 500 % innan kronan släpptes fri och därmed försämrades olika bidrag, semesterveckor förhandlades bort och karensdagar och försämringar på sjukförsäkringarna infördes i krisen namn. Allt detta föra att arbetsmarknaden ska fungera bättre.

Men varför blir då inte färre arbetslösa? Varför stiger den öppna arbetslösheten upp till en halv miljon människor? På detta finns inga svar, det finns bara en tror på att reformer ska leda till att arbetslösheten sänks. Men så fort arbetslösheten sänks och människor börjar känna sig lugna så kommer kraven på högre lön och då oroar inflationen igen. Det är ett problem som inte verkar gå att lösa, så länge vi har synen att riktiga jobb kommer från privatägda företag och allt annat är ”bidragsberoende” även de som jobbar inom den offentliga sektorn.

Den här boken är ett utmärkt dokument över vad som har hänt, utan några egentliga åsikter. Det är en undersökning av hur samhällsförändringar sker, precis som forskning ska vara, varken mer eller mindre.