KROPP & SJÄL
Artikel av Rigmor Palmqvist publicerad 22 feb kl. 06.00:


Foto: flickr/Goldring (BY CC 2.0)

Rosenmetoden berör både kropp och själ

Spända muskler som blivit kroniska begränsar våra liv. Med Rosenmetoden får människor möjlighet att gå från den hon tror att hon är till den hon verkligen är.
"Äh, du som är så stor ska väl inte gråta!"

Barnet slutar gråta genom att spänna musklerna i nacke och bröst. Varje gång barnet vill gråta men får uppmaning att inte göra det, uppstår spänning i nacke och bröst om och om igen. Till slut känner inte barnet längre de känslor som får det att gråta. Barnet växer upp till en person med stadigvarande stel nacke, ett bröst som är orörligt liksom axlarna. Som vuxen blir kroppen tung upptill med en tjock nacke och ett rödbrusigt ansikte. Något som ofta syns hos män som fick höra som barn "att stora pojkar gråter inte".

Och i skolans värld? Hur många har inte gått till skolan med ont i magen? Rädslan som rullade ihop sig till en hård boll i magen och vår största andningsmuskel, diafragman, spändes åt. Den som är en viktig inre massör för våra olika organ. En spänd diafragma gör att kroppen inte fungerar så bra som den ska och begränsar oss i livet både i kropp och själ. Diafragman är en transparent kupolformad muskel som svävar upp och ner när den är avspänd. Men är den spänd begränsas andningen och därmed syresättningen till resten av kroppen och hjärnan.

Under hela våra liv går vi igenom upplevelser som fastnar i våra olika muskler. När vi blir rädda, ilskna, ledsna eller rentav chockade trycker vi ner känslorna i kroppen. Livet går vidare och känslorna hänger sig kvar i musklerna, som håller kvar spänningarna från upplevelserna. Omedvetet går vi omkring och begränsar våra liv.

Vi får ont i huvudet, axlarna, skuldror, ryggen, ländryggen, höfterna eller benen. Smärtorna begränsar oss. Vi får sömnproblem och vi tar oss fram i dimhöljda dagar, vecka efter vecka, år efter år samtidigt som vi ska vara duktiga och prestera, göra karriär, bilda familj och leva så gott det bara går.

Vi går på gym och tränar musklerna för att bli bättre. Men de spända musklerna kan inte slappna av. Vi går till massören som knådar oss så vi blir ömma och möra i kroppen. Men efter ett tag så är smärtorna kanske tillbaka igen. När massören knådar musklerna så manipuleras och tvingas muskeln till att räta ut sig. Men eftersom den tvingas släpper inte spänningen utan muskeln går tillbaka till sin invanda och kända hållning.

Men blir den spända muskeln kontaktad med en mjuk beröring, har muskeln möjlighet att släppa spänningen. En muskelspänning som släpper genom påminnelse om att den är spänd, förblir också avspänd eftersom den har mjuknat av egen kraft. Blodcirkulationen ökar liksom syresättningen ökar. Nu får kroppen större rörelsemöjlighet. Men det mest spännande är att människans möjligheter i livet ökar också. För ju mer avspänd en människa blir, desto mer kommer hon i kontakt med sitt sanna jag, och då har hon möjlighet att nyttja hela sin potential som finns i henne.

"Du går från den du tror att du är, till den du verkligen är" sa Marion Rosen som utvecklade Rosenmetoden. Egentligen så bär vi redan på den kunskapen, men genom att bli avslappnad och medveten får vi ny vetskap. Marion Rosen höll på i hela sitt vuxna liv med att göra nya upptäckter om hur muskelspänningar begränsar våra liv. Även på sin dödsbädd var hennes tankar fokuserade på hur kropp och själ lever i symbios med varandra och vad som hindrar oss att bli sanna mot oss själva. Hon blev 97 år gammal och somnade in i januari 2012.

I nästa artikel fortsätter jag berätta om Rosenmetoden och hur den kan hjälpa människor att ta sig ur sina roller, släppa masker och barriärer av muskelspänningar mellan sig själva och andra.