 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Leif-Arne Undvall
publicerad 17 maj 2011 kl. 10.21:
Romerna - ett folk som hamnat mellan stolarna
"Den senaste tidens genombrott för en mångkulturell syn på identitet och på kulturfrågor har inte gynnat alla minoriteter. Då romerna är mindre resursstarka än andra minoritetsgrupper, har de svårt att göra sig gällande i politiska diskussioner."
Det finns enligt någorlunda tillförlitliga källor cirka 20 miljoner romer i världen. Av dessa bor cirka 10 - 15 miljoner i Europa, främst i de östra delarna. romernas historia i Europa är cirka 1 000 år gammal. Enligt en historieskrivning ingick romerna i en större hinduisk här som stred mot muslimerna under många år, för att sedan ingå i en folkvandring som till slut hamnade i Anatolien, där den egentliga etniciteten "rom" skapades.
Enligt annan historieskrivning, inte minst från romer själva, härstammar romerna från Egypten. I Egypten skall romer hållits som slavar och mestadels arbetat med hantverk. Det engelska ordet Gipsy och det franska Gitanos kan härledas till ordet Egypt.
1512 hamnar de första romerna i Sverige, de har då kommit från Ryssland via Finland. Från svensk sida gjordes försök att deportera romerna, vilket endast delvis lyckades. I stället prövades olika strategier för att göra tillvaron för romer så outhärdlig att de valde att lämna landet. Från Gustav Vasa över Johan III till Drottning Kristina infördes olika lagar för att bli av med romerna, bland annat påbjöd drottningen att varje vuxen romsk man som uppehöll sig i riket skulle hängas.
Under lång tid förpassades romer till Sveriges östra gräns där de fick en fristad mot att de åtog sig att upprätthålla gränsskydd österut. När Sverige delades i Sverige och Storfurstendömet Finland efter fredsuppgörelsen med Ryssland 1809 hamnade den största gruppen svenska romer i Finland, den grupp som nu kallas Kaale.
1914 infördes en lag som förbjöd romer att komma in i Sverige, en lag som upphävdes först 1954och innebar att de romer som flydde från den förintelse som de, liksom judarna, utsattes för i Nazityskland, sändes tillbaka, oftast till en säker död. Det finns uppgifter som anger att cirka 1 miljon romer mördades i förintelselägren och på andra sätt. Det rasbiologiska tänkandet, som var speciellt utbrett under 1930-talet fram till andra världskrigets slut, innebar även en rad andra extrema våldshandlingar och en systematisk förföljelse gentemot de romska grupperna, där den mest extrema uttrycksformen var nazisternas förintelsepolitik inom ramen för koncentrations- och förintelselägren. Ett "rashygieniskt" tänkande var mycket utbrett under denna tidsperiod och således inte bara i samband med Nazitysklands raspolitik. Detta tänkande tog sig bland annat uttryck i den svenska steriliseringslagen 1934, som tillämpades på medlemmar ur de romska grupperna under flera decennier.
Före 1959 var romer i Sverige förbjudna att bo längre än tre dagar på någon plats, de hade inte heller rätt till sjukvård, vilket bland annat innebar att spädbarnsdödligheten var mycket större bland romer än bland etniska svenskar. Samma gällde rätt till skolgång, eftersom romerna inte kunde vara mantalsskrivna någonstans. Detta resulterade i hög analfabetism.
Det finns ändå trots allt en hel del förebilder med romska rötter: skådespelarna Charlie Chaplin, Rita Hayworth, Michael Caine och Bob Hoskins, musikern Django Reinhardt och även, enligt den romske professorn Ian Hancock, Bill Clinton.
Efter järnridåns fall och i synnerhet efter krigen på Balkan har invandringen av romer från östra Europa ökat markant. De flesta av Europas romer bor i östra Europa och på Balkan. Situationen i dessa länder är ofta mycket svår med påtaglig diskriminering och i en del fall även våldsövergrepp. I synnerhet i Ungern har läget skärpts då neonazistiska grupper, de gamla pilkorsarnas arvtagare uppträtt mycket aggressivt mot romer. I december 2009 togs viseringstvånget bort från Serbien, Makedonien och Montenegro. Sedan dess har en stor mängd asylsökande från främst Serbien kommit i bussar till Sverige. Det är romer som flyr från diskriminering och fattigdom med drömmen om en framtid i Sverige. Men de flesta romer som söker asyl i Sverige utvisas, de som reser hit som EU-medborgare får finna sig i särbehandling, till exempel utvisas romer för tiggeri, fastän det inte är förbjudet.
Den senaste tidens genombrott för en mångkulturell syn på identitet och på kulturfrågor har inte gynnat alla minoriteter. Då romerna är mindre resursstarka än andra minoritetsgrupper, har de svårt att göra sig gällande i politiska diskussioner om minoritetsrättigheter. Romerna har inte uppmärksammats, vilket har gjort att de idag är mindre integrerade i arbets- och utbildningsväsendet än nästan alla andra grupper. De har ingen naturlig geografisk hemvist och har inte några stater som kämpat för deras rättigheter. Till skillnad från exil- och diasporagrupper som kineser, indier, judar och kurder har de inte heller haft starka politiska nätverk eller några större ekonomiska resurser.
I den svenska minoritetspolitiken har språket främst stått i fokus och språket romani chib är en central utgångspunkt för identitet. De romska språken har emellertid många variationer och dialekter och en del romska grupper, såsom de finländska, talar framför allt finska.
Vaclav Havel, Tjeckiens tidigare president, har om romernas situation i Europa yttrat orden att "Det verkliga lackmustestet för ett lands toleransnivå är hur landet ifråga har behandlar de romska grupperna." Det är verkligen på sin plats att även Sverige ställer sig den frågan.
|
