Fredag den 10 februari 2012 Ny användare | Logga in  
Sourze - alla har något att berätta

Skriv idag om: Att slippa teori för skoltrötta | Obama och katolska kyrkan | Kidnappade LVU-flickan i Sävsjö Börja här!

POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel av Marcus Svensson publicerad 14 apr 2005 kl. 13.40:

Religiösa friskolor - Ringqvist oroar sig i onödan

För eller emot religiösa friskolor? Valet står mellan pluralism eller ett likhetsideal med totalitära drag.
Lena Ringqvists dom över friskolor med religiös grund är hård (SvD 2005-04-03). "För mig är det obegripligt att de religiösa friskolorna stöttas av staten. De innebär ett intrång i den framtida vuxna religionsfriheten. Någonstans måste de kristna barnen få ett andrum från det religiösa.", skriver hon. Bakgrunden till utspelet är hennes självterapeutiska bok som beskriver hur hon lämnade sin frikyrkliga uppväxt i Småland utan att bryta med familjen.

Själv tillhör jag samma generation som Lena Ringqvist och har liksom henne gjort en liknande resa bort från frikyrkan. Det är vi långt ifrån ensamma om. Sveriges frikyrkor har uppenbara problem att klara generationsskiftet och börjar man leta lär man hitta en nästan obegränsad mängd halvfärdiga manus runt om i landet som beskriver det Lena Ringqvist lyckats formulera i "Som en tjuv om natten".

Men hennes personligt färgade slutsatser om religiösa friskolor förtjänar en motbild. Ringgqvist slår fast att religion är något vi måste skydda barnen ifrån. Som om religion vore av ondo. Därmed sätter hon sig till doms över alla föräldrar, inte bara sina egna, som vill förmedla den religion de själva tillhör till sina barn. Vi har här att göra med ett klassiskt upplysningsideal; att människor blir fria först när de tvingas att bli fria. I detta fall är det barnen som ska befrias från religiösa normer och värderingar. Men till vad? Till en värderelativistisk människosyn? Till en ateistisk?

Hennes förslag om "etiska friskolor" lämnar för många frågetecken efter sig för att kunna tas på allvar. Etik kan man inte förhålla sig till om man inte först bestämmer sig för vilken etik man pratar om. Det räcker inte långt att exemplifiera med det schemalagda ämnet "veckans etiska handling", som går ut på att skriva brev till ett fadderbarn eller vara snäll mot de som utsatts för mobbning.

En förutsättning för att en friskola ska få offentliga medel är att den är öppen för insyn i verksamheten och följer angiven läroplan. Att en fristående skola har en konfessionell inriktning får givetvis inte heller inkräkta på den allsidighet som uttrycks i skollagen. Ringqvist har på denna punkt oroat sig i onödan över att det religiösa släpps in i klassrummet. Undervisningen ska vara av ickekonfessionell natur. Att vi i Sverige ger stöd till religiösa friskolor ligger dessutom helt i linje med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, där det tydligt står att föräldrar har rätt att ge sina barn en uppfostran och undervisning som överensstämmer med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.

Själv gick jag i en kommunal skola. Det var ingen frizon för mig. Vid upprepade tillfällen häcklade olika lärare kristna i allmänhet och pingstvänner i synnerhet. Min klassföreståndare brister ut i ett halleluja, lyfter armarna och låtsas tala i tungor. Hela klassen skrattar. Det är inte ens religion på schemat, det är matematik. Läraren vet att jag tillhör en pingstförsamling. När vi läser om evolutionsläran ställs frågan om det finns någon som är kristen i klassen. Jag är tyst. Jag vet hur det går annars. På rasten blir det en eller annan knuff in i skåpsdörren med kommentaren "Du måste ju ändå vända andra kinden till, annars är du ju inte kristen och då kommer du inte till himlen". Varför påminna sina plågoandar om att man går i kyrkan på söndagarna?

Ofta höjs röster mot friskolor med argument att de skapar segregering i samhället. Men då har man missat något väsentligt, att det är den redan existerande mångfalden av språkliga minoriteter och religiösa grupper ur vilka friskolor växer fram som är samhället. Det samhälle vars gemensamma bästa staten är till för att främja.

Visst kan man ställa sig frågan om det är bra eller dåligt med religiösa friskolor. Valet står mellan pluralism eller ett likhetsideal med totalitära drag.



Bookmark and Share

Marcus Svensson, chefredaktör för tidskriften Civitas (civitas.net)


Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook









SENAST IN

POLITIK & SAMHÄLLE

Foto: flickr/zzellers (BY CC 2.0)

Skolproblemen behöver kreativa lösningar
Att vara lärare är ett oerhört stort och viktigt jobb. Varför inte göra det lite roligare och mer spännande - samt vinstgivande - för alla parter?

 Angus Liddell

POLITIK & SAMHÄLLE
"De äldre har inte varit i närheten av dagens ungas matvanor."
Foto: flickr/stevendepolo (BY CC 2.0)

Kommer vi ens att bli 75 år, Reinfeldt?
Det finns förvisso inget skäl att införa något förbud mot att jobba tills man är 75 för den som vill, men Reinfeldt borde fundera över hur vi ska få folk att ens bli så gamla i framtiden.

 Tobias Jeppsson

POLITIK & SAMHÄLLE

Foto: flickr/Mikael Miettinen (BY CC 2.0)

Efter oss syndafloden
På sextiotalet trodde man fortfarande att en förändring var möjlig, att samhället kunde förändras, att negativa tendenser kunde bekämpas. Men man förlorade kampen.

 Jan Wiberg

POLITIK & SAMHÄLLE

Foto: flickr/ff137 (BY CC 2.0)

Vem har inte kastat en snöboll på skolgården?
I den nya skolan är de mer än fyra gånger så många - 26 stycken - i klassen. Min son förväntas passa in likt en pusselbit, men gör det inte alls.

 Anitha Östlund

POLITIK & SAMHÄLLE

Foto: flickr/woodleywonderworks (BY CC 2.0)

Vi har det så bra men vi har det så jobbigt
Hemmets lugna och trygga famn finns inte mer. Den har inte funnits på årtionden.

 Pia Isaksson

Nyhetskommentator Angela Larsson


Foto: flickr/David Boyle (BY CC 2.0)

Jobba till 75 år: Reinfeldt - de äldre behöver bättre omsorg, inte mer jobb
Var inte poängen med att slita och jobba till 65 att man skulle ha ett par år på sig att unna sig allt det där underbara som man inte haft tid eller pengar till - innan man blir dement?

 Angela Larsson

POLITIK & SAMHÄLLE
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar."
Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)

Vapenexporten måste avskaffas
Sverige ligger på femte plats när det gäller att exportera vapen till fattiga länder. De vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar.

 Göran Ording

flera



OM DENNA ARTIKEL:
Om skribenten
Marcus Svensson

Publicerad:
14 apr 2005 kl. 13.40

Skriv ut artikel


2510 Läsare:


Dela:
Bookmark and Share
Betyg: 3,9 / 16 röster

BETYGSÄTT ARTIKEL:
Toppbetyg!
Riktigt bra
Lagom bra
Ganska kass
Riktigt dålig
FLER ARTIKLAR OM SAMMA ÄMNE:
Det är på läraren det hänger
Pia Isaksson

Ett glatt leende gör en inte till en bra lärare
Pia Isaksson

Mobbningsdebatten bara en sommarkatt?
Henrik Dahl

Sannsagan om den mobbade lille pojken
Lennart Asp

Mobbning i skolan oftast subtil
Carl Olof Schlyter

DE SOM HAR LÄST DENNA ARTIKEL HAR OCKSÅ LÄST:
Allt borde vara gratis!
Kristofer Falk

Kvinnomisshandlare är avvikare
Nilserik Olsson

Killpolare - om kompisrelationer mellan könen
Sofia Hadjipetri

FLER ARTIKLAR I SAMMA KATEGORI:
Skolproblemen behöver kreativa lösningar
Angus Liddell

Kommer vi ens att bli 75 år, Reinfeldt?
Tobias Jeppsson

Efter oss syndafloden
Jan Wiberg

FLER ARTIKLAR AV SAMMA FÖRFATTARE:
Monarkin tillhör framtiden
Marcus Svensson

Den röda religionen
Marcus Svensson

Vem pröjsar för jämställdheten?
Marcus Svensson






Avancerad sök...
Jobbsök

Sök enkelt bland tiotusentals
jobbannonser hos Workey:


VAD

titel, nyckelord el. företag

VAR





Upplevelsepresent.se