Det kan inte vara en tillfällighet att Aftonbladet rapporterar i en artikel om våldtäkter på sju olika platser i landet under en helg utan att nämna annat än ålder på förövarna. Givetvis har polisen ett bättre signalement än så. Och sannolikt skulle man inte neka Aftonbladet eller andra massmedier att ta del av signalementen.
I så fall skulle man ju tvingas lägga ned TV3:s "Efterlyst"!
Så man får den här känslan av förmynderi.
Att makthavarna tänker så här:
"Sanning i för stora doser kan vara skadligt för de som inte har träning i att tänka kritiskt. I andra länder som Danmark till exempel är man inte lika restriktiv med sanningen och se hur det gick där med regeringar som hamnat i beroendeförhållande till Dansk Folkeparti! Nej, det är nog bäst att begränsa sanningssägandet till ett kittlande TV-program en gång i veckan med uppehåll sommarhalvåret, så att det inte blir en ovana."
Om jag vore våldtagen eller anhörig till en våldtagen, så skulle jag bli upprörd över att man var så finkänslig om våldtäktsmännens signalement. Varför frisera sanningen efter en sådan händelse? Varför ens bry sig? Varför inte bara korten på bordet, såvida det inte i något enskilt fall kan vara mindre tillrådligt för att vittnen inte skall påverkas av massmedierna?
Hur resonerar BBC som på sin hemsida går ut med det fullständiga signalementet på de män som våldtagit tre kvinnor och försökt föra bort två andra i en liten stad i England?
Med tanke på hur underligt lagen om "hets mot folkgrupp" är skriven, så vågar jag inte citera BBC utan överlåter åt er att själva läsa artikeln på webbadressen nedan
Michael Ståhlberg
publicerad 15 aug 2005 kl. 10.47:
