Det var i London. Han kom. Haltande. Kryckor. Skulle köpa skivor. Det regnade. Precis som det ska göra i London. Framför honom gick en man i kostym. Inget plommonstop dock. Mannen i kostymen trampade i en vattenpöl. Den var djup. Plask. Bara huvudet stack upp. Ett ganska förvånat huvud. Han jag nämnde först ställde sig bredvid pölen. Det förvånade huvudet sa: "You are missing a leg. Do you miss it?"
Sen. Utan att svara. Inne. Han som haltade. Virgin Megastore. Och där stod hon. Expediten. Läppar röda som synd. Hår svart som skuld. Ögon bruna som kakao. Naken under kläderna. Och en bas rullade ut. Radio Virgin Megastore. Hög volym. Högtalare överallt. I Virgin Megastore. Mullrade. Basen. Det var Skids. Into The Valley. Expediten såg honom. Expeditens läppar sa. Expeditens hår sa. Expeditens ögon sa. "YES!" Hon blixtrade. Femtitusen volt. Hundra ljusa minnen. Saker som hänt. Hände igen. Synd Skuld Kakao. Armarna ut i luften. Rakt ut. Hon var ett kors. Snurrade. Som en helikopter. "Ahoy! Ahoy! Land, sea and sky." Hon lyfte. Stannade precis under taket. Och han lyfte. Den enbente. Stannade bredvid. Expediten. En loop. En roll. Och sen var de på väg. Into the valley. Han sa: "I could have missed you" Hon sa: "But you didn´t"
Lalalalala, lalalalala.
Mikael Vestlin, nä
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
