Nu inleds förhandlingar om EU:s budget för åren 2007-2013. EU-kommissionens förslag innebär att budgeten ska utgöra maximalt 1,27 procent av EU-ländernas samlade BNI. Sverige och fem andra länder anser att detta är en för stor budget och kräver en gräns på 1,0 procent. Varför tillhör regeringen de europeiska länder som vill ha minst offentliga utgifter på EU-nivå men mest på nationell nivå?
EU:s budget är idag, under perioden 2000-2006, ungefär 100 miljarder euro om året. Det är strax under en procent av medlemsländernas BNI. EU har, till skillnad från flertalet stater, oftast lyckats få de årliga utgifterna att bli mindre än intäkterna. Budgetdisciplinen är således god. Av de svenska offentliga utgifterna går ungefär två procent till EU:s budget. Dess omfattning är således relativt begränsad.
Den svenska regeringen leder dock kampen för att hålla budgeten minimal. Finansminister Bosse Ringholm är starkt kritisk till EU-kommissionens förslag om ett tak på 1,27 procent av BNI. Ifall budgeten skulle hamna på den nivån är det en höjning från dagens reala nivå på strax under en procent. Förslaget är orealistiskt och utmanande, säger han. Istället för att öka budgetens omfattning bör man omprioritera inom budgeten så de nya medlemsländerna får mer, argumenterar han. Vidare bör man arbeta mer med reformer som ökar tillväxten i Europa, så intäkterna ökar utan att nivån höjs, understryker Ringholm.
Finansministern har rätt. Även om ökningen startar på en procent så föreslås en ökad offentlig europeisk budget med cirka en tredjedel. En kraftig ökning. Men det främsta skälet till att han har rätt är förstås att budgeten till största delen går till skadliga bidrag.
Jordbruket, som borde vara en näring helt utan bidrag som andra, får hälften. En tredjedel går till regionalpolitik, pengar som enligt utvärderingar inte gör någon nytta. Varken de gamla eller nya EU-länderna mår bra av det. Och än sämre blir det om budgeten utökas.
Den europeiska budgeten ska vara minimal och istället för bidrag ska vi ha tillväxt, säger finansministern i EU. Utmärkt! Men när Bosse Ringholm styr Sveriges finanser tillåter han västvärldens högsta utgifter.
Varför är det som är bra i EU inte bra för Sverige? Varför ska svenska medborgare och företag bli av med mer pengar i skatt än några andra, när finansministern är emot en sådan utveckling i Europa? Hur kan 0,27 procents ökning inom EU vara värre än 50 procents offentliga utgifter inom Sverige?
EU-Ringholm har rätt. Sverige-Ringholm har fel. Tillväxt är bättre än bidrag. Men framför allt är det av stor betydelse att de offentliga utgifterna begränsas. Ju mer pengar som finns kvar ute i samhället, desto mer frihet, kreativitet och utveckling. Ju mer som hamnar i offentliga monopol med bidrag, desto mer centralstyrning och svagare utveckling.
Johnny Munkhammar, EU-expert på Svenskt Näringsliv
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Anna Linusson
