 |
NÄRINGSLIV
Artikel
av Ulf Sandmark
publicerad 8 jun 2011 kl. 06.00:
Rädda Grekland från diktatur
Grekerna protesterar nu mot att deras framtid och demokrati tas ifrån dem. Alla borde inse att hela Europa sitter i samma båt.
Det andra räddningspaketet på 60 miljarder euro pressas nu ner i halsen på grekerna av "trojkan" EU, ECB och IMF. Det första paketet på 110 miljarder euro kommer inte räcka, nu när Grekland sitter i skuldfällan och tvingas betala mer än 20 procent på sina statslån. Staten har satt sig i skuld för att rädda banker, som så många andra länder gjorde i krisens första skede då bankerna hade kris. Nu har räddarna hamnat i kris, så i den nya fasen av finanskrisen är det en statsfinansiell kris. Men det är alltjämt bankerna det handlar om.
Bankerna har fortsatt sky alla produktiva investeringar eller företag och använt den nya gratislikviditeten de fått i räddningspaketen till ge lån tillbaka till statskassorna. Dessa lån måste nu ett krisland som Grekland, betala så mycket ränta på att de aldrig hinner i kapp. Om inte grekerna hostar fram ständigt nya pengar kommer bankerna i Frankrike, Tyskland och Storbritannien att kollapsa. För om inte grekerna kan betala, utan måste skjuta på eller minska på betalningen är statskonkursen ett faktum och alla grekiska skuldpapper förlorar värde. Hotet om detta smittar redan av sig på Spanien, Portugal, Irland, Italien och Belgien. Även deras statsobligationer blir då mindre värda, och då åker bankerna i Europa på enorma förluster.
De svenska bankerna tror sig ligga bra till, men de behöver låna hela tiden från de stora bankerna i Europa för att hålla igång sin mycket riskabla och mestadels korta utlandsupplåning som är en och en halv gånger Sveriges BNP. Sverige kan därför också mycket snabbt hamna i en irländsk situation, där staten tvingas ta gigantiska lån för att "rädda" de fyra svenska storbankerna, som man givit en obegränsad garanti. Sverige behöver omedelbart dela bankerna för att krypa ur denna garanti och enbart garantera den lilla systemviktiga delen, som sköter insättarkonton, betalningssystem och krediter för verkliga människor och företag. Kasinot som bankerna tycker är så värdefullt får bankerna själva garantera.
Grekland behöver också stöd för att genomdriva en bankdelning, lämna euron och ta kontroll över sitt kreditsystem för att styra det till projekt och produktion, så att hjulen kan börja snurra igen. Det är dock inte vad trojkan har i siktet. Nej, det nya 60-miljarderslånet till Grekland skall kopplas med villkor, så att Grekland förlorar sin demokrati och sitt land. Med allt tal om kris skall i praktiken en statskupp genomföras. Grekerna skall förmås rädda Europas banker genom att ta ett stort utlandslån som bara som skuldbetalningar kommer att vända tillbaka till de desperata utländska bankerna. För detta "lån" skall de ta på sig betalningar och villkor, som kommer att blockera all ekonomiskt utveckling i Grekland årtionden framåt. Dessutom skall deras nationella tillgångar tas ifrån dem, utan att de skall få ha något inflytande på hur de säljs och till vem. Mer än halva lånet planeras nämligen att garanteras, inte av nationen Grekland som tidigare, utan i form av tillgångar som vid ett inkassoärende.
Dagens industri rapporterar idag från förhandlingarna, som nu pågår om det andra räddningspaket på 60 miljarder euro, att Grekland skall påta sig att "sälja tillgångar för 50 miljarder euro, motsvarande 450 miljarder kronor. Det handlar bland annat om den statliga teleoperatören Hellenic Telecommunications." Vad förhandlingarna handlar om, har avslöjats de senaste dagarna i den internationella finanspressen. London Financial Times hyllade i sin huvudledare den 30 juni det som man i rubriken kallade att "Grekland auktioneras ut" ("Putting Greece up for auction"). Det finns mycket att hämta för bankerna när de kan byta ut egentligen värdelösa papper mot tillgångar till vrakpris.
Det trojkan vill att avtalet skall innehålla, är att de grekiska tillgångar som skall säljas ut, skall tilldelas en speciell kommission med representanter från trojkan, privata intressen och teknokrater, men utan någon regeringsföreträdare. Dessutom måste avtalet innehålla garantier att ingen grekisk regering, varken den sittande eller i framtiden, skall ha tillstånd att lägga ett veto eller återkalla något beslut taget av kommissionen.
Avtalet skall också innehålla krav på åtstramning. Dagens industri skriver att "enligt nyhetsbyrån Bloomberg har Grekland utfäst sig att spara 6,4 miljarder euro i år och ytterligare 22 miljarder euro fram till 2015, motsvarande totalt 250 miljarder kronor" ("Nya grekiska besparingar väntas räcka för nytt lån"). Andra villkor är att per tio offentliganställda som pensioneras eller avgår, skall bara en arbetare anställas. Offentliga förmåner skall skäras ned, ett lönestopp skall införas under fem år, och detta är efter den nuvarande lönesänkningen på 20 procent för den offentliga sektorns löner. Medan vissa offentliga företag skall säljas, skall andra helt enkelt stängas och likvideras.
Detta avtal är det man nu håller på att bolla runt mellan trojkan, eurogruppens finansministrar och den grekiska regeringen, som håller på att manövrera för att få det socialdemokratiska regeringspartiet Pasok och parlamentet att godkänna det. Det är meningen att hela "räddningspaketet" skall godkännas på EU:s toppmöte med de 20 juni.
Bankerna väntas bidra med en så kallad "frivillig omprofilering av skulderna där gamla grekiska statsobligationer skall bytas ut mot nya", som på något sätt lättar på betalningstrycket för grekerna genom senareläggning av betalningar, nedsättning av räntan eller nedskrivning av skulden. Detta kallas Wienförhandlingarna och anses vara mycket känsligare än att grekerna skall lida eller förlora sin demokrati. ECB.chefen Jean Claude Trichet höll ett tal i Aachen den 2 juni där han sa att dessa "andra stegens lån" (sedan ett första lån visat sig otillräckligt, som i Greklands fall) måste "drastiskt inskränka dagens styre som låter alla beslut ligga kvar på den nationella nivån även om rekommendationerna inte införs". "Med detta nya koncept skulle det inte endast vara möjligt, utan obligatoriskt att de Europeiska institutionerna - nämligen Rådet på bas av förslag från Kommissionen, ihop med ECB - att själva ta beslut om ekonomin ifråga", sa Trichet och fortsatte: "Ett sätt att tänka sig detta är att de Europeiska institutioner har rätt att lägga veto mot en del nationella ekonomiskpolitiska beslut" och så vidare.
Det enda som står emellan dessa oblyga försök att införa en EU-diktatur är det växande stödet för Glass-Steagall bland de befolkningar, organisationer och andrahandspolitiker i parlamenten, som gör motstånd. Toppfigurer som Reinfeldt spelar bara med i detta grymma spel där själva Grekland kan förlora det som med ett grekiskt ord kallas demokrati. Deras vän som var den främsta garanten för dessa "räddningspaket" sitter redan bakom lås bom i New York. Med de revolter som nu spritt sig från Nordafrika och Mellanöstern in på den Europeiska kontinenten, är möjligheterna stora att även andra av dagens vakthundar för den globaliserade angloholländska finansdiktaturen går samma väg.
|
