 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Yohannis Petersson
publicerad 18 sep 2010 kl. 12.26:
Proteströsta för integriteten
Vid entrén till ett lågprisvaruhus, på "småländska höglandet", upplyses man som kund om inspelad kameraövervakning på grund av rånförsök, stöld etc.
För några år sedan blev en kund som besökt Eksjös Konsumbutik, för att handla parfym, oskyldigt anklagad för stöld och för att upprepade gånger ha snattat i varuhuset. Men efter en närmare granskning av videoinspelningen framkom det att kunden inte hade stulit någonting, däremot fått sin integritet kränkt på grund av offentlig anklagelse och polisingripande. Konsumbutiken uppmanar numera kunder med handväskor att visa upp sitt innehåll vid kassan.
En patient på Höglandssjukhuset i Eksjö, har nyligen polisanmält personalen där, då denne fått integriteten kränkt, då människor som inte borde vetat om vederbörandes vistelse där, fått veta den och sökt upp personen.
Den 14/9 meddelar radionyheterna att Trafiksäkerhetsverket utreder möjligheten med mobil fartkameraövervakning, för att komma åt fler fartsyndare och inte längre som nu, då trafikanterna upplyses om kameraövervakningen på vägen, vid sidan om hastighetsskyltarna. Vart tog respekten för den enskildes integritet vägen?
När "Allians för Sverige" kammade hem sin välförtjänta valvinst 2006, gick en stor del av dess unga riksdagskandidater - via personkryss - till val på att motverka FRA-lagen, vilken socialdemokraterna under justitieminister Thomas Bodström banat väg för. De unga och djärva representanterna inom borgerligheten ingav förtroendet att ur liberala perspektiv motarbeta denna integritetskränkande lag, som innebar att FRA (Försvarets radioanstalt) givits rätt att avlyssna, läsa och registrera medborgarnas teleburna trafik utan domstols tillåtelse. När sedan samtliga riksdagspartierna tog ställning till lagen, sommaren 2008, var det endast en representant från Folkpartiet som vågade rösta emot. De övriga kandidaterna inom alliansen, som gått till val på att rösta emot lagen, hade fått smaka på partipiskan.
Å ena sidan finns det uppenbara skäl till att varuhus och myndigheter vidtar ovannämna åtgärder, men det otrevliga är om den stora hederliga massan medborgare, känner och riskerar att få sin integritet kränkt och förolämpad. "Den som har rent mjöl i påsen, har ingenting att frukta", säger "vän av ordning": men är det verkligen så enkelt? Ska man, med handen på hjärtat, alltid behöva redovisa påsens innehåll på hur lösa grunder som helst? Har inte medborgarens integritet ett egenvärde i sig?
"Drogprover på skolor och arbetsplatser är frivilliga", heter det så vackert, men är verkligen den elev eller arbetstagare som väljer att avstå, garanterad respekt för sitt val? Faller ingen skugga över vederbörande på skola och arbetsplats?
Här har vi själva akilleshälen: den som på demokratiskt vis avböjer att delta i drogtestet, blir sannolikt dömd i det dolda.
Av ovan beskrivna berättelser går det tydligt att skymta ett alltmer odemokratiskt rättssamhälle, baserat uppifrån stat ner till lokal nivå. Det finns förvisso två riksdagspartier som i sitt valmanifest sagt sig vilja motverka övervakningssamhällets utbredning: Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Är dessa då trovärdigare än allianskandidaterna, om de olyckligtvis kommer till maktens grytor den 20 september? Den kommunistiske tomten: ALDRIG. Språkrören: tveksamt. Men det finns ett trovärdigare alternativ, enfrågepartiet: Piratpartiet (PP). Du som vill ge din röst för den personliga integriteten, proteströsta på Piratpartiet.
|
