Prosten Lars Levi Laestadius

Uti vårt tidevarv begynte prosten Laestadius verka först i Torneå lappmark liksom Johannes döparen i Judeens öken. Han begynte med sin lagpredikan väcka säkra syndare och efter folkets eget talesätt för människorna framställa deras leverne. Även visade han i sina predikningár att ett sådant levnadssätrt förer till helvetets förtappelse, om ej hjärtats och sinnets förändring genom bättring, ånger och tro på Herren Kristus försiggår hos människan.

Denna lära väckte först hat hos de flesta i Pajala församling och det övriga Lappland. Även i Finland församling, särskilt vid Torneälvens stränder, förorsakade Laestadius lära örstygn hos människorna. Inte undra, om sådana människor blevo gallsprängda, ty allla horkonor, tjuvar, fyllhundar, krögare och slagkämpar förlitade sig på Guds nåd utan bättring; och sådana människor varken tåla eller vilja höra bättringspredikningar. Brännvinsförsäljarna sade först i Karesuando församling, att om det så prediks, blir kyrkan tom. Men då det i två års tid hade predikats på detta sätt, så samlades folk även från andra socknar, så att kyrkan ej kunde inrymma dem. Ty alla, som Gud genom sitt Ord och sin Ande uppväckte, förnummo kraft och blevo upplysta genom prosten Laestadii lära och predikningar, ehuru han ej predikade med konstlade ord. Fördenskull bliva av naturen dygdiga människor, både herrar och bönder, förtrnade, då även av dem enligt den heliga skrift fordras nyfödelse, ehuru de, så som de säga, redan bort ske geno´m barndopet. Även här visas, att egenrättfärdigheten ej duger till salighetsgrund, och detta fördrager ej de bildade världen, som förlita sig på sin redlighet. Detta var största orsaken därtill, att denna världens krögare och herrar anklagade Laestadius, och däför fick han mycket hätska fiender, då han ej skonade denna världens herrar, ej heller säkra präster. Märk härav, läsare, att han blivit förföljd som alla rättfärdighetens predikare blivit förföljda: och Herren Jesus utlovar salighet åt alla, som blivit förföljda för rättfärdighetens skull. Härom, att förföljelse skall komma, visste Laestadius säga mig då många ännu ej visste om den annalkande förämdringen. Ty partier kunna uppstå i bredd med den rätta läran, såsom skedde i Kautokeino, för vilken händelse de norska biskoparna med stor nit ville beskylla Laestadius. Men därtill var icke Laestadius skulden, ty han hade vid den tiden ej män som han i rättan tid kunde sända till Kautokeino, då det ännu hade varit möjligt att återställa ordningen. Mig sände han dit och förordnade, att jag skulle hålla skola i Jukkasjärvi och Gällivare församlingar, i vilka liksom i Karesuando församling, det lapska folket var nära att drunkna i brännvinsfloden och all slags lösaktighet som sålunda sjunka i timligt och evight fördärv.

Det sjuttonde året är redan inne efter att prosten Laestadius dog, och härligt grönskar ännu Herrens åker i Torneå och Luleå Lappmark, vid Tornedalens stränder och i det övriga norra Finland, ävensom i Norge och ända till Amerika har det av Laestadius begynta arbetet eller den andliga rörelsen utbrett sig. Och en stor hop har med glädje slutat sina dagar!

Men alla har ännu ej gjort bättring, alla är icke av god jord, såsom även Kristus sagt:ännu finns horkonor, tjuvars stallbröder och brännvinsförsäljare. Genom sin lagpredikan har Laestadius även, i ilkhet med johgannes Döpare, berett väg för Herren Kristus i alla människors hjärtan.

Saivonmuotka i juli 1877
Joha Ratytamaa