 |
KULTUR & NÖJE
Artikel
av Pia Isaksson
publicerad 21 jun 2010 kl. 09.11:
Prinsessan fick sin prins precis som i sagorna
"Det strålade av tiaror, medaljer och annat glitter och gästerna hade inte sparat på krutet, när det gällde att gnistra och glittra kungligt."
Lördagen var en historisk dag. Kronprinsessan Victoria gifte sig med Daniel, en helt vanlig man från Ockelbo. Hon kommer att bli den fjärde kvinnliga regenten efter drottning Kristina och Daniel kommer att dubbas till prins, hertig och riddare av Sveriges högsta order - Serafimerordern.
Gustav Vasa var den första regent som gifte sig i den anrika Storkyrkan 1531. Storkyrkan kallades Bykyrkan på 1200-talet, men Birger Jarl döpte om den till Storkyrkan. Den vackra, färgglada Savannerimattan från 1700-talet som pryder främre delen av kyrkan vid vigseln, har förut varit utlånad till Frankrike, som gärna skulle vara ägare till denna dyrgrip från franskt 1700-tal. Sverige anses av resten av världen ha bevarat sina klenoder på ett föredömligt sätt.
Storkyrkan pryddes under lördagen av vilda blommor från Ockelbo, Daniels hemstad, och blommor från Victorias sommarparadis Sofiero. Brudparet hade fått utforma mycket av ceremonin själva, så det blev ett mycket modernt bröllop befriat från kunglig stelhet men med världens alla konungar inbjudna, även om inte alla kunde komma. Anders Weiryd, ärkebiskopen, vigde paret tillsammans med tre andra biskopar, varav två kvinnliga.
Det här bröllopet blev både en familjefest och en folkfest av stora mått. Jag säger ju att Sverige behöver en monarki! Det här är enda gången som jag sett en verklig satsning i hela staden och en lust att visa upp vad vi har i form av parader, folklore, jippon och allsköns prakt.
Det var 1250 gäster bjudna till bröllopet, varav 72 stycken av de närmaste satt längst fram i koret i kyrkan. Nio körer från hela Sverige sjöng. Inga fyrverkerier eller gasballonger förekom av miljöskäl och även andra miljöfaktorer spelade stor roll i upplägget, inte minst i matsedeln. Framme vid altaret låg två kronor, en på vänster och en på höger sida. Drottningkronan och Prins Willhelm-kronan. Fråga mig inte om historiken, men den finns om kronorna. Nutida regenter blir emellertid inte dubbade till kungar eller prinsar, sa historiekännaren Herman Lindqvist, av olika skäl. Ett par av skälen som han angav var att det kan anses som provocerande och omodernt att bära krona
Kyrkans staty av St: Göran och draken från 1400-talet, som står inne i Storkyrkan är vida känd i världen. Hela kyrkan har blivit upputsad så allt glänste och sken till bröllopet. Utanför kyrkan stod Daniel Westlings släktingar "Westlings Riksspelemän" och tog emot gästerna från när och fjärran med folkmusik. På motsatta sidan av kyrkoentrén stod Adolf Fredriks ungdomskör och sjöng svenska visor.
Det finns naturligtvis otaliga detaljer om kläder och andra händelser under bröllopet, men jag tittade på kungligheterna som anlände och fastnade för några stycken. Till dem hörde Prins Henrik och Drottning Margarethe, kungens kusin från Danmark, Wilhelm Alexander och prinsessan Maxima från Holland. De var väldigt vackra, färgrika och värdiga kungapar. Prins Henrik av Danmark, såg minsann riktigt kunglig ut med plymer på huvudbonaden, snoddar och medaljer på uniformen och den glada drottningen Margarethe vid sin sida, klädd i en grön, glänsande dröm till klänning!
Kung Konstantin såg gullig ut med sina många ordnar och Mette Marit och Håkon var väldigt tjusiga tillsammans. Drottning Sonja av Norge, var också väldigt vacker i röd, fin klänning. Det strålade av tiaror, medaljer och annat glitter och gästerna hade inte sparat på krutet, när det gällde att gnistra och glittra kungligt.
Ja, man får faktiskt kalla sig kronprins och konung även utan ett rike, lärde jag mig i lördags. Carl Johan Bernadotte f. 1916, den försmådda prinsen, som valde bort sin prinstitel när han gifte sig med en ofrälse, har tagits till nåder och fick en fin plats i kyrkan, likaså en nära vän till kungafamiljen - Alice Trolle av Wachtmeister. Prince Charles kunde inte komma till vigseln, men sände sin bror Edward med gemål Sofie.
Nu till själva bröllopet. När alla hade satt sig, inklusive Daniel, som kom med prins Carl Philip, såg man hur gästerna viftade med sina program som solfjädrar. Det var varmt i Storkyrkan. Drottningen bar ett brasilianskt diadem. Vad det gäller ordnar, som man såg en hel del av, så får inga ministrar längre ordnar i Sverige, bara utomlands. 130 miljoner människor kan se vigseln i Tyskland, Spanien, Holland och Brasilien och de som inte har tv kan följa vigseln via web-tv över hela världen. Hundratals svenskar tittar i Kalifornien. I Storkyrkan fanns monitorer uppsatta, så alla kan följa ceremonin, var de än sitter.
Victoria anlände med kungen i en av hovstallets bilar. Hon bar en enkel, dubbelsydd sidenklänning designad av Pär Engsheden och ett camédiadem, som även Silvia bar 1976, när hon gifte sig med kungen. Det bar även drottning Josephine, när hon gifte sig med Oscar I. Slöjan var även densamma som drottning Silvia bar vid sitt bröllop och hade tillhört en drottning Sofia. Victorias camédiadem knöts ihop bak och hade där en myrtenkvist instucken - en bernadottsk tradition. Hennes brudbukett bestod av blandade vita blommor, som liljekonvaljer och luktärt.
Victoria kommer in i kyrkan med sin pappa kungen, som hon är mycket fäst vid. Daniel kunde iaktta henne, där hon stod med pappa och brudnäbbarna längst bak i kyrkan. Kungen vaggade lite till höger och tittade var familjen satt. Han är rätt kul. Så småningom överlämnar kungen sin dotter mitt i kyrkan till Daniel och kysser henne på handen, för att överlåta resten av ceremonin till Daniel. Daniel har när han såg Victoria komma in i kyrkan, blivit märkbart berörd, nära att börja gråta.
Daniel Westling är så snygg tycker jag i sina polisonger och han har karisma! Han fyller sin plats och är så tjusig i sin frack, vita fluga och figursydda ljusa väst. Han har sagt att han stöttar kronprinsessan i hennes uppdrag för Sverige. Hon har god smak Victoria.
Men jag tycker att det var en konstig uppläggning på vigseln. Alla i kyrkan kunde se Victoria och Daniel en lång stund innan vigseln. Allt var mycket informellt. Victoria skrattade och log mycket, kanske lite för mycket under musikstycken och andra ceremonier innan vigseln. Hon framstod som "en enkel flicka i tiden" just då. Men när vigselakten väl kom igång, var Victoria väldigt duktig och värdig. Både Victoria och Daniel var båda djupt gripna, när de växlade ringar. Vad tror ni man väntade på sen? Jo, just det, kyssen! Men den kom aldrig. En kyss hade gjort succé efter vigselakten, men paret valde bort den i kyrkan tråkigt nog. I stället lyssnade de, vända mot besökarna i kyrkan på Björn Skifs och Agnes, som sjöng en kärleksballad till brudparets ära. Victoria strålade och Daniel fick en tår i ögonvrån. Fortfarande ingen kyss! Det hade passat där också.
Talet till brudparet hölls av ärkebiskopen Anders Weiryd. Det var väldigt långt och innehöll temat "att hjälpa varandra vid misstag" lite för mycket, tyckte jag. Man sjöng psalmer och Victoria och Daniel valde slutligen att läsa "Fader vår".
När brudparet kom ut ur kyrkan för att påbörja kortegen genom Stockholm, lyste det blå bandet på Daniels bröst. Vad tror ni man väntade på då, där de stod under givakten av svärd? Precis, kyssen!
Och den kom - men alldeles för snabbt! "En gång till!" ropade fotograferna, för de hann inte med. Men inga fler kyssar kom, även om Victoria inte skulle haft något emot en kyss, det syntes tydligt på henne. Det kändes lite snopet. En kyss i kyrkan skulle ha gjort succé. Varför det inte blev så, vet jag inte. Konventioner?
Under kortegen spelade 15 musikkårer längs gatorna i Stockholm. Tusentals och åter tusentals människor kom för att hylla Victoria och Daniel och vädret överträffade sig själv!
Efter kortegen i staden, äntrade brudparet "Kungaslupen" på Djurgården och där på båten fick Victoria en liten puss, knappt märkbar! Det finns bara två kungliga "slupar" i världen, en till finns i Thailand. Vår kungaslup är 100 år gammal. Vid båtfärden avfyrades 21 salutskott från Kastellholmen och sedan väntade slottet med föräldrar, släkt och vänner från när och fjärran. Victoria och den nyblivne prinsen och hertigen av Västmanland Daniel Westling, vinkade åt folket från slottsbron och möttes av ett enormt jubel. Kungen och drottningen var också med och vinkade, även Daniels föräldrar vid ett tillfälle.
Solen sprakade, middagen väntade och sen festen. Efter middagen, kungens tal och Daniels pappas tal till brudparet, kom Daniels eget tal till Victoria och svärföräldrar och föräldrar. Han berättade hur mycket han älskar Victoria och gav henne sen en kyss! Den kyssen satt som den skulle och därmed finns ingenting mer att säga, eftersom alla komponenter har funnits med i bröllopet: det vackra vädret, de vackra människorna och den innerliga kyssen. Kanske pågår festen i dagarna sju, vad vet jag.
Jag tycker att det verkar som om Sverige behöver monarkin. Jag tänker på alla glada och intresserade människor, som kom från hela Sverige för att fira bröllopet. De tycker att Victoria är en bra representant för Sverige. Ett slott, en kung, en drottning, prinsar och prinsessor. Är det inte vad folket vill ha, så säg?
|
