 |
MEDIA
Artikel
av David Rehaag
publicerad 15 jun 2009 kl. 10.16:
Prime time kill
"Oj! Hörde ni? Min Gud! Nu händer något där." Kameran vrids bort från reportern. Han filmar flera nyblivna lik. "Just nu, precis när vi talar här live, har så många offer skördats i en granatattack."
Kaskader av våldsinslag öser över dig. Det handlar om en krigssituation. Två parter skjuter på varandra för en bit marks skull och över gamla familjefejder. I fokus är en tv-reporter med rufsigt hår som talar med en intensiv röst: "Och här ser vi hur folk skjuter vilt. Det är inte säkert att vistas ute och många har flytt landet. Läget ser mörkt ut." En smäll hörs och kameramannen skakar till. "Oj! Hörde ni? Min Gud! Nu händer något där." Kameran vrids bort från reportern. Han filmar flera nyblivna lik. "Just nu, precis när vi talar här live, har så många offer skördats i en granatattack. Nä, jag tror att jag måste gå nu. Vi hörs."
Bilderna på liken visas upp igen i fotografiska versioner fryser, etsar sig fast i minnet hos tittarna och skapar en form av skuldkänslor hos dem som har hjärta. Blodet på skärmen tar inte slut där. Nästa reportage handlar om människor som drunknar, givetvis visas inspelade filmsekvenser på detta. Kroppsräkningen i programmet dras upp och illamåendekänslorna gör sig påminda igen. Men nyhetsankaret visar inte ett enda känslotecken. Bara när nästa nyhet presenteras, om en panda som har räddats. Där fanns en antydan till ett leende. Nyheten kan visserligen inte helt verifieras men den presenteras ändå - som en form av belöning för att tittarna har genomlidit allt våld och orkat ta sig igenom det hela.
Därefter bollas det över till sporten och nyheter med väder följt utav en komedi.
Psykopati - vad är det?
Jag har studerat detta fenomen i olika länder runt om i Europa och kan säga att alla följer samma mönster. Från den stylade likgiltigheten i presentationen till den sjuka vinjetten med action-musik som ackompanjerar dagens mord.
TV-serierna på olika kanaler, kommersiella som icke-kommersiella har blivit mer våldsinriktade. Polisserier, deckare, serier om psykopatiska mördare, sjukhusserier. Blod, misär och mord verkar appellera de globala TV-tittarna. Ser inte mediaägare och deras styrelser att de har ett finger med i spelet när deras kundkrets blir avtrubbade av allt våldskonsumerande?
Här är en liten tankeställare: Jag hörde nyligen ett par pensionärer resonera kring vad de hade läst i en dagstidning. Paret konstaterade sorgsna att det var mycket våld och elände i dagens samhälle. Det var minsann bättre på deras tid. Efter en stund föreslår frun att de skall se på en känd kriminalserie på kvällen och mysa framför soffan. Mannen gick med på önskan och ett skinande välbehag lade sig över deras anleten inför kvällsaktiviteten.
|
