 |
SEX & KÄRLEK
Artikel
av Eva Råberg
publicerad 25 apr 2003 kl. 16.20:
Once a cheater...
Always a cheater?
Tjejens blick flackar osäkert, fastnar då och då på killen som sitter bredvid henne, för att sedan snabbt söka sig vidare. Killen stirrar envist ner i marken med en sammanbiten min.
"Har du varit otrogen?", frågar han. Tjejens tystnad säger mer än ord.
Det är dags för den sista Bonfiren i ett av Kanal 5: s flaggskepp, Temptation Island. Under hela vintern har de utvalda paren utsatts för frestelser i form av lättklädda välinoljade singlar, allt spetsat med ett gäng rejäla drinkar.
Kanske var det just de där drinkarna som till sist fällde ett av programmets tre kvarvarande par, kanske var det något annat. Alkohol eller inte, att vara ifrån sin pojk- eller flickvän i tolv dagar är måhända jobbigt men inget outhärdligt och definitivt ingen ursäkt för otrohet.
Men det är lätt att kasta sten i glashus och det är precis vad jag gör just nu. För ganska exakt fyra år sedan satt jag och hade ett liknande samtal som paret i Temptation Island, med min dåvarande sambo tillika fästman. Nu satt vi inte framför ett gäng kameror och vi hade inte amatörsexologen Martin Björk fnissandes på en stubbe bredvid oss heller, men situationen var inte desto mindre jobbig för det. För oavsett plats och tidpunkt är otrohet alltid lika smärtsamt och oförlåtligt.
Det var en lördagseftermiddag och jag kommer aldrig att glömma det där telefonsamtalet efter det att han upptäckt ett mail som inte var menat att bli upptäckt. Jag vet inte om det gjorde saken bättre eller sämre att jag just då befann mig 25 mil från honom. Jag vet heller inte varifrån han hämtade styrka för att ändå vilja gå vidare och ge vårt förhållande en chans, trots mitt uppenbara svek. Styrka eller inte, han hade kunnat vara stark som Stålmannen på anabola för det var likväl ett försök jag inte ägnade någon större energi åt och några veckor senare flyttade jag från vår lägenhet.
När vi blev tillsammans lovade vi varandra att alltid fortsätta vara vänner oavsett hur det gick med vårt förhållande. Behöver jag säga att vi inte har någon kontakt idag? Vi försökte träffas ett par gånger något år efteråt, men jag tror inte att han någonsin förlät det jag gjort. Vem kan klandra honom?
Och visst saknar jag honom. Inte som pojkvän eller sambo, men som den väldigt goda vän han en gång var (och säkert fortfarande är för dem som förtjänar det). Men som man bäddar får man fint ligga, oavsett vem man bäddar åt.
Vad är min ursäkt? Hur kan jag försvara det jag gjorde mot en person som älskade mig så pass mycket att han var beredd att tillbringa hela sitt liv med mig?
Här kan jag egentligen sluta skriva, för jag har inga svar. Jag kan aldrig någonsin förklara eller försvara det jag gjorde mot honom. Må hända att förhållandet var dåligt och må hända att jag någonstans innerst inne visste att det inte var rätt och ska sanningen fram är jag glad att slutet blev som det blev, för jag har aldrig varit lyckligare än jag är nu.
Så nog var det vettigt att avsluta innan vi satt där med villa, Volvo, vovve och två barn. Men istället för att prata med honom som en vuxen människa var jag feg och valde den enkla vägen. Otroheten.
Nu var inte mitt snedsteg av den grövre varianten, men spelar det egentligen någon roll? Finns det grader i helvetet? Det jag gjorde var både fegt och omoget och jag kan inte känna annat än förakt för det som utspelar sig på Kanal 5:s otrohetssåpa. Otrohet är inte underhållning, det är enbart tragiskt.
Det finns de som påstår att den som en gång varit otrogen kommer att vara det igen. "Once a cheater, always a cheater" skanderar publiken i vart och vartannat avsnitt i lågvattenmärket Rikki Lake.
Men har man en gång varit otrogen vet man. Man vet hur jävligt det känns att såra någon, man vet hur förbannat jobbigt det är att se en person, man trots allt tycker om, i ögonen och erkänna vad man gjort.
Så jag tror att i alla fall de flesta som någon gång gått över gränsen, vad det nu än innebär, vet bättre än att någonsin göra om det. Åtminstone om man har någon form av hjärna och hjärta. Jag vet att jag lärt mig min läxa i alla fall och jag vet att jag aldrig någonsin kommer att göra något liknande igen.
"Once a cheater, never ever a cheater again!"
|
