 |
Artikel
av Angus Liddell
publicerad 14 nov 2011 kl. 13.02:
Nu är det helt öppet lopp
"Spänningen stiger när alla är så bra, och det känns nästan orättvist att någon måste åka ut."
Det som för några veckor sedan verkade vara ett givet lopp med en favorit, visar sig nu vara ett helt öppet lopp där vem som helst kan vinna. Och jag menar verkligen vem som helst av de tävlande.
Denna vecka var uppdraget "Motown". Man brukar säga att med Motown så fick musiken själ, och detta kom verkligen fram ikväll.
Amanda P - I'm coming out - Diana Ross. Ut kommer en superproffsig Amanda och intar hela scenen. Hon glittrar som en hel stjärna och sjunger med en pondus som rockar loss hela Gävle. Jag förundras över hur det varje vecka blir denna tjej som hänger löst, men det kan ha att göra med att de andra idolerna vänder sig till en speciell publik, och Amanda hamnar mellan stolarna på något sätt. Klart är i alla fall att detta lilla krutpaket bör fortsätta att underhålla oss en lång tid framöver. Hon ska hålla på med musik och inget annat.
Robin - Reach out, I'll be there - The Four Tops. Robin är som vanligt mycket stark när han drar loss sin låt, rösten är inte att ta fel på och han använder hela scenen. Det råder inget tvivel om att denna grabb är ett guldkorn för underhållningsbranschen i framtiden. Han har kämpat mot Alexander Bards tidigare påhopp av hans utseende, och nu befinner vi oss i ett läge där det inte spelar så stor roll vad Bard kommer med. Robin tar inte åt sig längre utan kör sitt race. Med all rätt. Du är bättre än Bard, Robin, det har du klart visat.
Moa - You can't hurry love - The Supremes. Moa som är en så fantastisk artist, kommer ut här i ett nummer som verkligen får henne att kännas malplacerad. Detta är inte hennes genre alls, men hon står upp för kravet och levererar allt hon kan, vilket resulterar i en ny vecka för henne. Jag blev mycket orolig att hon skulle hänga löst, men min favorit är kvar. Fast nu när Amanda P hängt löst så mycket, så får hon också vara min favorit, absolut.
Amanda F - Please mr Postman - The Marvelettes. Finns det något som inte passar Amanda F så har i alla fall inte Idol hittat det. Hon vänder och vrider varenda låt så fantastiskt att det blir ett fantastiskt fyrverkeri av alla möjliga färger. Allt blir bara så bra när hon sjunger, och man undrar vad denna milda tjej känner när hon kommer upp på scen för något är det som händer, och det blir bara så fruktansvärt bra. Stor Marilyn Monroe-känsla som vanligt, man väntar bara på att hon ska sjunga "Happy Birthday mr President". Gud vad du rockar, tjejen.
Molly - Nowhere to run - Martha Reeves & The Vandellas. En låt som skickar mig tillbaka till filmen "The Warriors" från 80-talet. Molly är som väntat mycket bra och det stora problemet uppenbarar sig med att hon är just lika bra rakt igenom. Det kan låta konstigt, men man har liksom blivit mätt på det fantastiska med Molly och jag tror att hon snart hänger löst. Jag såg henne som en klar vinnare tidigare, men som det ser ut just nu så är alla lika bra, och när man är van att se henne som bäst blir hon nu istället "bara" kanonbra. Vet inte om detta är förståeligt men så känns det i alla fall. Önskar att alla kunde vinna men så är det ju aldrig, tyvärr.
Andre - My girl - The Temptations - Här kommer Andre ut och gör sin sedvanliga show, man känner igen den rösten var som helst. Han levererar och njuter av att framträda, han är nöjd med vad han lyckats med trots att han åker ut och det hedrar honom. Killen har en stil som kan misstas för att vara kaxig, när det istället är osäkerhet. Vet du vad Andre, släpp det osäkra för du rockar som få. Lycka till i livet och vi hoppas få se dig i andra sammanhang i framtiden. Tack för denna tid.
Spänningen stiger när alla är så bra, och det känns nästan orättvist att någon måste åka ut. Fredagskvällarna är bokade och så även chips, ostbågar och dipp, to the bitter end.
|
