Fredag den 10 februari 2012 Ny användare | Logga in  
Sourze - alla har något att berätta

Skriv idag om: Sverige och korruption | Löfvéns riksdagsutanförskap | Kärnkraftssäkerheten i Sverige Börja här!

POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel av Eva Råberg publicerad 28 okt 2002 kl. 17.26:

Nobelpriset i undervärdering

Alfred Nobel var en fredsälskande man som avskydde krig och hat men hyllade freden och vetenskapen.
Genom hans testamente har mänskligheten fått ta del av framgångar inom såväl fred som litteratur och vetenskap, i och med det som vi idag känner till som Nobelpriset. Priset skulle enligt tesamentet gå till den person som under det gångna året gjort mänskligheten den största tjänsten inom respektive område.

Antalet pristagare har genom åren växt till ett respektingivande antal och alla har de på sitt sätt tillfört mänskligheten något. Men handen på hjärtat, hur många av dessa män och kvinnor minns vi idag?

Vem vet idag att Max Theiler fick priset i medicin 1951 för sina upptäckter kring Gula Febern? Vem minns Steven Chu som fick dela utmärkelsen i kemi 1997? Detta är personer som hjälpt mänskligheten på ett eller annat sätt, precis som Nobel önskade i sitt testamente, men orkar vi bry oss? Det är ju bara ett gäng män och kvinnor i vita rockar som sysslar med experiment och upptäckter vi dödliga aldrig kommer kunna förstå. Eller? Förtjänar dessa människor en sådan snabb glömska? Varför blir de och deras upptäckter inte ihågkomna som de faktiskt förtjänar?

Det finns två priser som får klart störst uppmärksamhet i media; Fredspriset och Litteraturpriset.

Fredspriset tänker jag inte ifrågasätta varför det får så stor uppmärksamhet. Den tid och energi pristagaren lagt på fredsarbetet och resultaten av detta kan inte hyllas nog. I en tid där oroligheter och terrorism är mer eller mindre vardag är det självklart ett mycket viktigt arbete att uppmärksamma.

Däremot ifrågasätter jag den uppmärksamhet som litteraturpristagaren får i jämförelse med de övriga pristagarna då dennes namn nämns flitigt i både radio, tidningar och på TV. Jag kan inte låta bli att undra vad det är som gör litteraturpriset så mycket mer intressant för våra medier än till exempel medicin eller fysik. Tror våra medier att det är enklare för oss att förstå det Imre Kertész skriver än vad Sydney Brenner kommit fram till? Är det litteraturen ger oss viktigare än de vetenskapliga framgångarna?

Alfred Nobel testamenterade sina tillgångar till personer som gjort mänskligheten den största tjänsten under året. Denna formulering lämnar plats åt ganska fria tolkningar och täcker in ett antal vetenskaper. Det står inte nämnt någonstans att ett område är viktigare än ett annat. Jag anser inte att det går att värdera dessa olika perstationer mot varandra. Alla har de fyllt ett syfte på på sitt sätt och förtjänar att erkännas därefter. Så varför blir fokuseringen i media så mycket större på litteraturpristagaren än på övriga områden? Varför figurerar inte namnet på pristagaren i fysik eller medicin lika mycket i tidningar och på TV som litteraturpristagarens?

Jag tycker inte illa om litteratur, tvärtom tycker jag det är ett otroligt intressant och viktigt ämne som har mycket att lära oss. Men jag måste ändå sätta det i relation till övriga områden och då känns fokuseringen orättvis.

Fokuseringen på Nobelpristagarna känns svag över huvudtaget. Man behöver inte vara särskilt insatt i den vetenskapliga världen för att se hur lite vi faktiskt lär oss av de upptäckter som har gjorts inom de olika områdena. Årets Nobelpristagare är inte mindre än 13 personer där alla har gjort en unik insats på sitt område och lagt större delen av sitt liv på forskning och skrivande. Hur många av dessa kan vi namnet på? Hur mycket av deras upptäckter förstår vi? Deras namn och resultatet av deras arbete nämns i media när pristagarna offentliggörs sedan glöms de bort innan sista dansen är slut på Nobelfesten.

Många hävdar att dessa upptäckter är svåra att förstå för dem som inte är insatta. Hur ska vi kunna förstå vad programmerad celldöd innebär eller vad kosmiska neutriner är? Jag som inte ens gått Naturvetenskapliga programmet på gymnasiet, hur ska jag kunna förstå upptäckter kring kvantfysik och molekylärbiologi? Jag kan läsa Imre Kertész böcker och göra mina egna personliga tolkningar av det han skriver eftersom litteraturen lämnar utrymme åt detta. Litteratur handlar ofta om att uppfatta och tolka på ett individuellt plan medan vetenskap är något konkret där det ofta bara finns ett sätt att tolka fakta på och för många blir det en omöjlighet att göra dessa tolkningar då vi inte har de rätta förutsättningarna för att förstå.

Så vad säger detta oss och vad har det med Nobelpriset att göra? Är det rimligt att tro att vi kan lära oss något av upptäckterna inom medicin, kemi, fysik och ekonomi också eller är det bara att acceptera att det är områden vi vanliga dödliga aldrig kommer att förstå?

Jag tror att det finns alla förutsättningar för att vi ska kunna förstå och jag tror att Nobelpriset kan hjälpa oss att få upp ögonen för vetenskapen. Det är inget "mission impossible" att förstå de vetenskapliga upptäckterna. Med rätt information och med en tillräcklig fokusering på dessa vetenskaper kan vi alla förstå och kanske till och med tycka att det är intressant. Där tror jag att Nobelpriset kan spela en mycket större roll än det gör idag. Istället för att framstå som något obegripligt som bara de insatta förstår borde vi istället försöka lära oss av de upptäckter som görs. De finns ju där, rakt framför näsan på oss, och de spelar roll för mänskligheten, precis som Alfred Nobel ville ha det.

Jag vill därför uppmana våra tidningar och övriga medier att hjälpa oss att förstå. Låt Nobelpristagarna få visa och berätta om sina upptäckter. Ge dem en chans att förklara så att vi kan lära oss att tillgodogöra oss allt det fantastiska de upptäcker. Hjälp oss att lära och vi kanske i fortsättningen kan uppskatta deras arbete på det sätt som de faktiskt förtjänar.



Bookmark and Share

Eva Råberg,


Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook









SENAST IN

POLITIK & SAMHÄLLE

Foto: flickr/zzellers (BY CC 2.0)

Skolproblemen behöver kreativa lösningar
Att vara lärare är ett oerhört stort och viktigt jobb. Varför inte göra det lite roligare och mer spännande - samt vinstgivande - för alla parter?

 Angus Liddell

POLITIK & SAMHÄLLE
"De äldre har inte varit i närheten av dagens ungas matvanor."
Foto: flickr/stevendepolo (BY CC 2.0)

Kommer vi ens att bli 75 år, Reinfeldt?
Det finns förvisso inget skäl att införa något förbud mot att jobba tills man är 75 för den som vill, men Reinfeldt borde fundera över hur vi ska få folk att ens bli så gamla i framtiden.

 Tobias Jeppsson

POLITIK & SAMHÄLLE

Foto: flickr/Mikael Miettinen (BY CC 2.0)

Efter oss syndafloden
På sextiotalet trodde man fortfarande att en förändring var möjlig, att samhället kunde förändras, att negativa tendenser kunde bekämpas. Men man förlorade kampen.

 Jan Wiberg

POLITIK & SAMHÄLLE

Foto: flickr/ff137 (BY CC 2.0)

Vem har inte kastat en snöboll på skolgården?
I den nya skolan är de mer än fyra gånger så många - 26 stycken - i klassen. Min son förväntas passa in likt en pusselbit, men gör det inte alls.

 Anitha Östlund

POLITIK & SAMHÄLLE

Foto: flickr/woodleywonderworks (BY CC 2.0)

Vi har det så bra men vi har det så jobbigt
Hemmets lugna och trygga famn finns inte mer. Den har inte funnits på årtionden.

 Pia Isaksson

Nyhetskommentator Angela Larsson


Foto: flickr/David Boyle (BY CC 2.0)

Jobba till 75 år: Reinfeldt - de äldre behöver bättre omsorg, inte mer jobb
Var inte poängen med att slita och jobba till 65 att man skulle ha ett par år på sig att unna sig allt det där underbara som man inte haft tid eller pengar till - innan man blir dement?

 Angela Larsson

POLITIK & SAMHÄLLE
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar."
Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)

Vapenexporten måste avskaffas
Sverige ligger på femte plats när det gäller att exportera vapen till fattiga länder. De vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar.

 Göran Ording

flera



OM DENNA ARTIKEL:
Om skribenten
Eva Råberg

Publicerad:
28 okt 2002 kl. 17.26

Skriv ut artikel


1219 Läsare:


Dela:
Bookmark and Share
Betyg: 3,7 / 10 röster

BETYGSÄTT ARTIKEL:
Toppbetyg!
Riktigt bra
Lagom bra
Ganska kass
Riktigt dålig
FLER ARTIKLAR OM SAMMA ÄMNE:
Massmedias bild av situationen i Syrien är felaktig
Marcus Borg

Bedrägeri som säljstrategi på Telenor
Magnus Stenson

Skolproblemen behöver kreativa lösningar
Angus Liddell

Sverige inte redo att ha krogar med öppet till klockan 05.00
Fadde Darwich

Kommer vi ens att bli 75 år, Reinfeldt?
Tobias Jeppsson

DE SOM HAR LÄST DENNA ARTIKEL HAR OCKSÅ LÄST:
Lundahls intellektuella kapacitet brister
Thomas Kanger

Är 'Porr-Linda' en dålig förebild?
Anna-Carin Collin

Jag är ditt spöke
Naseer Alkhouri

FLER ARTIKLAR I SAMMA KATEGORI:
Skolproblemen behöver kreativa lösningar
Angus Liddell

Kommer vi ens att bli 75 år, Reinfeldt?
Tobias Jeppsson

Efter oss syndafloden
Jan Wiberg

FLER ARTIKLAR AV SAMMA FÖRFATTARE:
Där lattekön är som längst är tiden för andra som minst
Eva Råberg

Efterlyses: kravmärkta TV-kockar
Eva Råberg

Om snarkningar och världsmästerskap i zappning
Eva Råberg






Avancerad sök...
Jobbsök

Sök enkelt bland tiotusentals
jobbannonser hos Workey:


VAD

titel, nyckelord el. företag

VAR





Upplevelsepresent.se