"Hon har sneda framtänder och hon går som en studsande boll, hennes ögon svänger åt olika håll, så folk vänder sig om för hennes panna är så blek och näsan är sned. Och jag rår inte för det men jag är kär i den fulaste flickan i världen."
Ja, jag köpte Håkan Hellströms skiva igår. Jag visste inte fram eller tillbaka. Om jag köpte den, gav jag med mig liksom. Jag erkände många pojkars åsikter om att det bara är tjejer utan kärlek och med tondövhet som köper skivan.
Det är ju mest tjejer som köper skivan och man kan ju fråga sig varför? Han är ju inget pojkbands fenomen som marknadsförs för att vinna brunstiga flickhjärtan. Han liksom bara är.
Jag personligen köper skivan, för jag känner mig som honom i många texter. Jag känner mig helt Lost in the Blåst när det gäller kärlek. Det enda jag vet är att den finns. Jag finner någon tröst i att det finns likasinnade.
Men jag tror att en anledning till att mer flickor köper skivan är att de vill bli behandlade som han sjunger. Hur många skulle inte vilja ha en ljuv sång dedikerad till dig?
Men om jag ordentligt läser igenom Hellström texter, så handlar det mesta om olycklig kärlek. En kärlek där han är otroligt förälskad. Jag vill ju inte uppleva känslan av olycka. Men känslan av fullständig kärlek längtar jag efter.
Kanske är helt dumt, hopplöst och svagt. Men så är jag.
Hilda Lorentzon -Troell, Lycklig, Lite shizofren, snurrig & musikalisk
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
