MEDIA
Artikel av Anna-Carin Collin publicerad 3 feb 2005 kl. 10.44:

När det spårar ur

Nyheten om Nackabarnen och porrnovellen har just nått ut i stugorna. Du som är intresserad av nyhetsförmedling och hur vi som mottagare reagerar har ett ypperligt tillfälle att studera detta.
Vad vet vi? Sexåriga barn på en skola i Nacka har fått lyssna till en pornografisk novell. De har filmats under tiden. Studenter på Teaterhögskolan och Dramatiska Institutet ville på det här viset dokumentera barns syn på sex. Ett kort avsnitt ur novellen, som barnen fått höra och kommentera, läses upp i ekosändningen. Ett längre avsnitt finns att läsa på Sveriges Radios hemsida och kortfattat handlar berättelsen om två små flickor som har oralsex.

Enligt uppgift är det en elev på Dramatiska Institutet som skrivit novellen och rektor Per Lysander säger i en intervju att alla blev "överrumplade över det som hände" och att "ingen hade sinnesnärvaro att avbryta det hela".

Vad ser du framför dig så här långt?

Lysander vet inte vilken information barnens föräldrar har fått inför studien. Barnens rektor på Stensö Skola, Ingalill Andersson, säger att föräldrarna känt till samarbetet med DI och Teaterhögskolan, men att det skulle handla om sex kände inte ens hon till.

"Vi har den här gången gjort det extra svårt för oss genom att välja ett känsligt men viktigt ämne" stod det i det brev där man sökte skolor som ville delta i projektet. Där namngavs Suzanne Osten och Rädda Barnen som referenser.

Rektor Ingalill Andersson säger i telefonintervjun att "Projektet såg ju seriöst ut och det tror jag fortfarande att det är." Hon har uppfattningen att det handlade om att skriva en teaterpjäs, inget annat. På frågan om det inte är kontroversiellt att barnen utsätts för sexuella frågeställningar svarar hon:
"Fast det känner jag inte till att de skulle göra, så det får du faktiskt ta upp med Dramaten då."

Nu ser i alla fall jag minst två rektorer som rodnande försöker finna ord och utvägar ur en komprometterande situation. Den ene har full koll på vem Suzanna Osten och vad Dramatiska Institutet är. Den andra associerar dessa "institutioner" till Dramaten och kanske, kanske var hon stressad den där dagen brevet fladdrade förbi och tänkte att det är ju smickrande att just mina skolbarn kan få bli delaktiga i ett projekt av den här digniteten.

Men barnen då? Har de tagit skada?

Det är en helt annan fråga och inte helt okontroversiell. Får vuxna använda sig av barn som en "testgrupp" för sina egna syften, oavsett om det har med sexualitet eller inte att göra? Upplever barnen handlingen i novellen som sexuell eller är det vi vuxna som ger handlingen en sexuell laddning? Är det möjligt att det var just detta man ville ta reda på?

Får en ansvarig rektor framstå som så okunnig om vad som försiggår på skolan? Eller var det ekoredaktionens vinkling som fick mig att uppfatta det så? Vinklar Ekoredaktionen sina nyheter eller kan jag lita på att det jag får veta är en objektiv förmedling av det som hänt?

Läs själv och bilda dig en egen uppfattning:
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=551726

Även här:
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,598174,00.html
http://www.expressen.se/index.jsp?a=236941