Natten berättar ingenting om våra händer våra kroppar våra munnar med virvlande tungor i ett kaos av känslor Mörkret döljer konturerna av våra kroppar som blivit till en Vi syns inte, kanske finns vi inte vi vet bara känslan gömd i dina vita lakan.
När vi vaknar du och jag är inget som vi tänkt oss molnen lurar utanför ditt fönster och skänker oro vi är på riktigt tänk om vi inte fungerar i verkligheten?
Veronica Sjöberg, bara tankar som fått ord.
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Cim Efraimsson
