Dagens skrivtips: Svenskarnas sexvanor | Nya bränder i Stockholm | Våldtäktsdömd får resning efter 10 årBörja här!
Artikel
av Ivar Björkman
publicerad 2 nov 2010 kl. 06.00:
Ivar Björkman, rektor Konstfack
Midsommar och allemansrätt i Kinas Norden
"För en vecka sedan var jag i Liaoningprovinsen i Kina, där man håller på att planera för att bygga en helt ny ekologisk stad inspirerad av nordisk livsstil. Man vill ha hjälp med att bygga upp en högskola enligt Konstfacks modell."
Konstfack är idag en global högskola. Vårt masterprogram är öppet för studenter från hela världen och vid höstens antagning var hälften av våra studenter internationella. Denna utveckling har gjort skolan till en konstnärlig och kulturell smältdegel. Men globaliseringen på hemmaplan är inte samma sak som globaliseringen någon annanstans, vilket vi också ägnar oss åt.
I Kina exempelvis, har vi genom åren gjort workshops på plats i Shanghai, tillsammans med studenter från inhemska lärosäten. Vi har haft utbildningar för lärare och personal vid några av de mest framstående konstnärliga utbildningarna, haft studentutbyten och deltagit med studentprojekt i olika utställningar.
Erfarenheterna för våra studenter och lärare har gett inblickar i ett samhälle som är i snabb omvandling, samtidigt som de kinesiska studenterna och lärarna har tagit intryck av vårt sätt att arbeta, exempelvis när det kommer till den pedagogiska delen. Farten och beslutsamheten att genomföra saker är kittlande, på samma gång som det gör en fundersam över i vilken utsträckning de ger sig själva tid att reflektera över sin egen utveckling. Signaler finns men i blandad kompott.
Låt mig exemplifiera. För en vecka sedan var jag i Liaoningprovinsen i nordöstra delen av Kina, där man håller på att planera för att bygga en helt ny ekologisk stad inspirerad av nordisk livsstil. Staden ska inrymma cirka en miljon invånare. Projekteringen är igång och svenska företag och kommuner är redan inkopplade. Provinsens ledning och borgmästare har besökt Sverige, däribland oss. Man vill ha hjälp med att bygga upp en högskola enligt vår modell.
Provinsen ligger på samma breddgrad som Sverige och har enorma skogsarealer. Frågan är förstås hur nordisk den kan bli med avseende på vårt sätt att leva, våra värderingar med mera. Intrycket jag fick är att de vill lära sig och att de lyssnar på våra råd, men kanske på ett annorlunda sätt än vad vi är vana vid.
Vid den avslutande lunchen bjöd de på sin egen variant av snaps. Jag berättade då om vårt midsommarfirande och tog tillfället i akt att sjunga Helan går. Jubel utbröt och plötsligt börjades det sjungas allt från sånger från Handynastin till Mongoliska strupsånger.
Så bestämdes det att den nordiska staden skulle inrätta en helgdag på midsommarafton där våra musiktraditioner skulle mötas. I samma fart hade borgmästaren dagen innan bestämt, att den nya staden skulle ha allemansrätt, att inga byggnader skulle få vara inhägnade och att alla människor skulle kunna röra sig fritt.
Dagen innan besökte jag en av skolorna i provinsen, och en mycket stimulerande rektor. Han tyckte att man sprang för fort, att urbaniseringen innebar att man tappade kontakten med naturen. Därför hade han på sitt campus börjat samla på gamla industriminnen omvandlade till skulpturer, han hade även börjat återuppbygga ett gammalt engelskt missionshus. Likaså hade de egna risodlingar och planteringar till skydd för vissa fågelarter. För detta arbete har de fått en hedersutmärkelse från den amerikanska organisationen för landskapsarkitekter.
I den risförpackning de gav mig, kan man läsa följande rader av rektorn; "with rice fragrance breezing through the campus, we cultivate rice as well as students". Något att tänka på här hemma i vår urbaniserings iver. Tänk om vi kunde göra något liknande vid Slussen?
