Artikel av Pia Isaksson publicerad 15 mar 2010 kl. 09.29:

Christine Meltzer är den riktiga vinnaren i Melodifestivalen, enligt Pia K
Foto: Niklas Ahlgren/SVT

Melodifestivalens vinnare: Christine Meltzer

Christer Björkman har skött Melodifestivalen alldeles utmärkt i år tycker jag, men den största vinnaren är Christine Meltzer, som utvecklats från en jönsig och stirrig programledare till en erfaren och medveten sådan på nolltid.
Christienes val av klänning denna finalkväll, zebrarandig, knäkort och axelbandslös i marinblått var väldigt smakfullt. På slutet hade hon en ljuvlig, frasig kreation i guld, med ett styvt, plicerat guldlinne, utsmyckat med en läcker strassbrosch. Du kan verkligen vara nöjd med din insats i Melodifestivalen Christine! Grattis!

Andra som kan vara nöjda med sina insatser är: Darin, Andreas Johnson, Timoteij, Peter Jöback, Ola, Jessica Andersson, Salem Al Fakir, Eric Saade och naturligtvis Anna Bergendahl som vann. Det lutade åt att den underbare Salem Al Fakir skulle vinna ett tag, men röstningen svängde hit och dit och artisterna fick verkligen bita på naglarna, innan de visste resultatet. Tvåa blev Erik Saade.

Min redogörelse för finalen kommer att bli ofullständig och mer handla om intryck och egna åsikter. Den artist jag valde att rösta på var Darin. Jag gick på känslan där och tycker att Darin kontrollerade sin låt och var trovärdig, på ett sätt som passar ett program som detta. I sin vita scenkostym var han häftig och hade ett väldigt bra scenspråk. Han vill vara - och är också - magisk i låten "You´re out of my life"

Andreas Johnson var bättre än någonsin i kväll. I sin smaragdgröna korta skinnjacka, som matchade hans intensiva, grönaktiga, vackra ögon, skapade han en U2-konsertstämning tillsammans med publiken. "We can work it out" sjöng han och det skulle han kunnat, om han fått chansen. Han skulle passat som vinnare i kväll.

Tjejerna i Timoteij lät nästan lite turkiska. Söta tjejer och duktiga i sin medryckande "Kom".

Peter Jöback gav allt i låten "Hollow". Det hjälpte tyvärr inte. Folket valde en låt med ett starkt upprepande tema i stället - "This is my life" med Anna Bergendahl. Min undring är: Är det ett budskap som kommer att gå hem i Europa? Den utländska juryn röstade inte fram Anna Bergendahl som vinnare.

Ola blev populär hos den utländska juryn med låten "Unstopable". Bra låt, men inget vidare ändå. För många ord, för pockande för mig.

Söta Jessica Andersson i en rosa volangklänning med en axelslå och svart rosett i midjan, fick publiken att busvissla. Hon hade också en glittrande brosch i midjan. Ljuvligt! "Skicka henne!" tänkte jag. Alla fattar vad låten handlar om. Det är hemligheten. "I did it for love".

Salem Al Fakirs låt "Keep on walking" är en underbar musikupplevelse. Jag tror att han vet det själv. Han är jättegullig! "Skicka honom!" tänkte jag. Komikern och kompisen Björn Gustavsson kom in som pianist, vilket varken gjorde till eller ifrån, kanske mest från? Undrar vem som hittat på den idén. Man säger att det var Salem själv, men det tror jag knappast.

När Anna Bergendahl sjöng "This is my life" blev det kortslutning i mitt huvud! Gillar inte låten, inte rösten, inte darret. Men, Globen gungar.

Erik Saade "Manboy". Bra dansare, snygg, proffs! Bra slagdänga! Inte heller det hjälpte.

Det var omöjligt att välja vad jag skulle rösta på, och då går jag som sagt på känslan. Det blev Darin för mig!

Allas vår charmiga Dolf Lundgren, amerikasvensken, fick hälsningar från kompisen Sylverster Stallone, som gått på samma nit som Fadde Darwich och "botoxat" ansiktet till oigenkännlighet. Det är för ruskigt på så snygga karlar! Fadde ser ut som en annan person nu, jag vill inte säga vad han liknar. En liten "clue" är, att han ser i alla fall inte så manlig ut, som han ville bli.

Hotet om att misslyckas i Norge, var mysteriet som återkommit i Melodifestivalen, kom Dolf underfund med. Jakten på "hotet mot Melodifestivalen" har varit ett återkommande komiskt inslag under hela programmet.

En kavalkad av före detta medverkande och vinnare i Melodifestivaler passerade: bland annat Alexander Rybak (2009), Lotta (2002), Kicki Danielsson (1995), Hanne Krog (1971) och Tova Carson (1967). Det var roligt att återse henne, väldigt bibehållen, både i röst och i utseende.

Gruppen Casablanca spelar till sist och en höjdpunkt är när Roger Pontare kommer in med en fackla och sjunger sin kamplåt "Aldrig ska jag. la la la" om fosterlandet, emedan en lapp (förmodligen känd) dansar omkring på scenen i sin lapska klädsel.

Ja, det var ett bra upplägg på programmet, mer kan man inte begära, tycker jag.

Vinnare nummer ett i mina ögon blev Christine Meltzer i sina fina scenkläder, ordentligt nertonad och riktigt parant, utan ett spår av hysteri. Det var fint att se!