SVT:s firande av 50 år med fri television kulminerar med, ett av journalisten J Josefssons kommunalkritiska program och att densamme deltog som SVT:s pointman, avseende SVT tveksamma journalistiska arbetsmetoder, i debatt med Lars Adaktusson.
Remarkabelt av SVT och i o för sig nog så intressant. I en medial kultur med stolthet är det rimligt att föreställa sig att, i denna uppmärksammade konflikt mellan debattanterna även skulle ha utlöst en medial offentlig diskussion med kvalificerade aktörer och samtal kring arbetsmetoder för reportaget som demokratisk företeelse. Hur blev det nu? Jo, förekommande artiklar inom media återspeglar medias egenförmåga till självkritik.
Istället för att analysera aktuell metodkonflikt inskränker sig kritiken till att bli personfixerad som att Adaktussons välputsade skor står i kontrast till Josefssons skäggiga utseende. Uppenbart för flertalet, charmigt och har samtidigt inget med saken att göra. Frånvaron av reflekterande artiklar, kring medias uppdrag och acceptabla regler för journalister i allmänhet och SVT i synnerhet, skapar en känsla av att media är lika omnipotent som att en del tjänstemän i offentlig verksamhet har en kompetenssvikt.
Media saknar integritet och SVT kan ej gå i svaromål.
Per Hagman,
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Många svenska föräldrar har följt Anna Wahlgrens råd om barnuppfostran
