Hela 90-talet fram till 2002 innan Den käre blev så sjuk tågluffade vi två flera månader om året. På somrarna hade min yngre make de där fem veckorna semester, då vi billuffade alla tre. Vi var ju medvetna om Rolfs ålder: Det var nu eller kanske aldrig.
Här ligger han och sover på stenarna vid järnvägsstationen i Alexandria i väntan på dygnets enda tåg till Istanbul, som är ett nattåg. Dock utan sov eller liggvagnar. Vi var rätt trötta, för i stället för den bekväma järnvägssträckan på bara åtta timmar Aten-Tesssalonika hade en järnvägsstrejk tvingat oss att kringelkroka oss upp genom landet med olika lokalbussar. Det tog över tre dagar men vi fick se många små byar som inte hade någon turism att tala om.
Så gick då lyckligtvis tåget till Alexandria. Nu måste vi invänta midnatt. Vi hade inte mer bagage än den lilla ryggan Roffe har som huvudkudde. Mina kläder bredvid honom skvallrar om att jag tagit det här fotot naken, för jag kan aldrig motstå vatten även om det är en smutsig, stening hamn.
I dag då jag själv är äldre förstår jag inte att en man som då var 75+ orkade med de här resorna! På just den här resan hade vi ö-luffat ett bra tag och vi klättrade upp till toppen på den ännu svagt rykande vulkanen på Santorini.
Roffes förmåga att kunna sova överallt var säkert en stor hjälp.
Sunny Börjesson, rik!!
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Stina Lyngmark
Moldavien är ett av Europas minsta länder och tyvärr också ett av de fattigaste.
