 |
KULTUR & NÖJE
Artikel
av Stefan Whilde
publicerad 23 apr 2012 kl. 10.51:
Man trivs ypperligt i den här romanen
Eghammer skriver rakt och öppet, stundtals väldigt stämningsfullt och tänkvärt.
Patric Eghammer
Emils saga
Recito förlag
Utgivning: April 2012
Emil Stefansson reser som en något åldrad utbytesstudent till Island för att förkovra sig i språket och sedan erövra världen som översättare av isländska sagor! Han lämnar skånska hålan Eslöv och arbetet på den kommunala musikskolan och han lämnar, eller försöker lämna, en kvinna och minnet av flera andra kvinnor.
I Reykjavik förundras han över de många barerna och de höga priserna på mat och vin. Han lär snabbt känna människor, andra studenter, infödda och inflyttade kvinnor och män. Mest kvinnor. Emil är en romantiker och ganska mycket som vi människor är mest, vilket gör honom sympatiskt mänsklig och charmigt barnslig i sin längtan efter närhet och bekräftelse. Och hans högst seriösa jakt på ursprunget, det fornnordiska, engagerar och underhåller.
"Snart är jag 40. Då och då, när vinden ligger på från ett visst håll, kan jag förnimma en svag stank av död, förruttnelse. Det här är antagligen sista chansen jag har att göra något av mitt liv."
Författaren Patric Eghammer är född 1969 i Olofström. Numera bor han i Malmö. Han arbetar som lärare och romandebuterade 2009 med "Lennon i Holjekroken" som fick ett positivt mottagande av läsare och kritiker.
I "Emils saga" tar Eghammer oss läsare med på en generös rundtur på en exotisk ö. Vi får till och med lära oss att prata isländska, om än en smula stapplande. "Emils saga" är en social roman, trots att vi hela tiden utgår ifrån Emils tankar och resonemang i första person. Men Eghammer skriver rakt och öppet, stundtals väldigt stämningsfullt och tänkvärt. Och som sagt, han mänskliggör sina karaktärer. Man trivs helt enkelt ypperligt i den här romanens sällskap.
|
