POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel av Inger Segelström publicerad 8 apr 2004 kl. 10.06:

M och Kd sviker kvinnorna när ingen ser

Varje minut dör en kvinna. Hon dör på grund av en graviditet eller förlossning som gått fel eller av en illegal abort eftersom hon inte har rätt till en säker och legal abort.
Förutom aids är graviditet den vanligaste orsaken till att kvinnor i fertil ålder dör. Ändå har kvinnor i världen fortfarande inte rätt att bestämma över sin egen kropp. Därmed har de heller inte rätt att själva bestämma över sitt eget liv och sin hälsa. Och därför dör de, eller överlever med skador för livet.

I år har det gått tio år sedan världens länder samlades i Kairo för att diskutera befolkningsfrågor. Det man uppnådde då beskrivs som banbrytande. Tidigare handlade sådana diskussioner mest om demografiska mål. I Kairo
talade man om individens sexuella och reproduktiva rättigheter och 179 länder kunde enas om en handlingsplan.

Visst har det hänt mycket sedan dess, utvecklingen för SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) har gått framåt. Men samtidigt arbetar starka krafter för att ta tillbaka framstegen som gjordes i Kairo. Sverige är ett land som ligger långt framme i SRHR-frågorna, både i vårt eget land men det är också en viktig fråga för oss att driva
internationellt. Mest kontroversiell i SRHR-diskussionen är förstås frågan om rätten till abort. I EU sätts frågorna nu under hård press när de nya katolska medlemsländerna med sträng abortlagstiftning kommer in i EU. I Bryssel har också Vatikanen installerat ett lobbykontor för att effektivt
kunna arbeta mot rätten till abort. Trycket mot kvinnors rättigheter är hårt utanför Sverige, vilket också märks på en del av våra svenska politiker i Bryssel: Svenska moderater och kristdemokrater (med undantag av Anders Wijkman som reserverade sig) i europaparlamentet röstade år 2002 mot att EU-länderna ska arbeta för att tillhandahålla preventivmedel, sexualupplysning och reproduktiv hälsovård. Dessutom röstade de mot att aborter bör vara lagliga, säkra och tillgängliga för alla. Hemma i Sverige
talar borgarna vackert om jämställdhet men när det kommer till kritan anser de inte att kvinnan har rätt till sin egen kropp.

Abortmotståndet kommer från många länder, bland andra Vatikanen med Påven och Bush´s USA. USA har till exempel satt munkavel på enskilda organisationer som arbetar med kvinnor och familjeplanering. Om de talar om eller utför abort, får de inga pengar från USA. Landet har också stoppat sina utbetalningar till FNs befolkningsfond - vilket kommer att få stora följder för kvinnor i fattiga länder.
Många abortmotståndare tycker att informationskampanjer och råd om avhållsamhet borde räcka för att bekämpa oönskade graviditeter, aids och könssjukdomar. Men det är ju absurt att predika avhållsamhet när sexualitet fortfarnade är mannens rättighet men kvinnans ansvar. Oavsett om en kvinna lever i ett fattigt eller rikt land har hon inte bestämmanderätten över sexualiteten, men hon har nästan alltid ensam ansvaret för följderna.

SRHR och rätten till abort är otroligt viktiga frågor. Och för att återgå till EU, som jag skrev om tidigare i artikeln, så är det en oerhört viktig arena att driva politik på. Här måste vi som slåss för kvinnors rättigheter finnas med och stå emot lobbygrupperna. När jag blir europaparlamentariker ska jag jobba hårt för kvinnors rättigheter, både i Europa och globalt.