 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Ladislaus Horatius
publicerad 24 jul 2012 kl. 06.00:
Foto: flickr/The Dana Files (BY CC 2.0)
Människonjutning
Varför är glädje och njutning så ointressanta ämnen i vår kultur?
AUMM (Alternativa utsläpp i den mentala miljön) - så hette mitt projekt med rockslagsmärken på 1990-talet. En modell som jag aldrig realiserade hade texten "Mera glädje i glädjekvarteren!"
Ni hör ironin. Jag menar, när fanns det "glädjekvarter" i det här landet sist? Och hur var det Georg Lichtenberg sa? "Sedan femhundra år har ingen i hela landet dött av glädje."
Glädje är ett stort ord. Ändå finns ingen samhällsdebatt om saken. Kanske anses frågan alltför privat; var och en får sköta sin glädje och glädjelöshet bäst den vill. Samhället har ingen ambition att påtvinga medborgarna glädje. (Den kan möjligen bistå med att befria oss från den.)
Låt oss då gå ner en storlek och tala om njutning. Det är en mindre fråga men även den lyser med sin frånvaro. Njutning må ha sin plats i vissa livsdomäner - främst erotik och mat - men den får gärna stanna där. Musik får man också njuta av, men där någonstans går gränsen.
Njutning är tyvärr inget maka par med fest, ett ämne som sysselsatt mig i flera år. Och nu börjar jag förstå hur udda mitt festintresse gör mig.
Man kan snöa in på Brillat-Savarins bok "Smakens fysiologi", ägna sig åt ätandets praktik och teori utan att betraktas som en tok. Man är inte galen utan "passionerad gastronom" om man ägnar månader eller år åt att hitta det perfekta receptet på omelett.
Däremot är man mer än lovligt underlig om man ägnar en hel vecka åt att komponera en perfekt gästlista till nästa party. Då är man en kufisk "festoman". Ändå är gästlistan en av de viktiga nycklarna till festens glädje och njutning, långt över omelettens lilla horisont.
Får man njuta av sina gäster? Själva tanken är främmande. Vi njuter som sagt av mat, dryck, erotik och musik, men människonjutning har ingen hört talas om! Och ändå är den central för den fullfjädrade festen, den med alla ingredienser på plats.
Värden, festkompositören, förstår inte längre att på en sant festlig fest bjuder man inte bara på mat och dryck utan framför allt på människor.
Just det, man bjuder människor på människor! Detta är inte kannibalistiskt utan hedonistiskt.
Hedonism, att sätta njutning i högsätet, sitter inte i högsätet hos oss. Den får snarare gå köksingången.
Vi har en blind fläck för njutning och ingen inspirerar oss till tanken att man kan njuta av människor - inte bara i största allmänhet utan under speciella former som fest, middag och salong.
Däremot inspireras vi att identifiera oss med vår mage.
Jag har botaniserat i genren festböcker och kommit fram till att de flesta seglar under falskt flagg. Hu, de är i själva verket förtäckta kokböcker! Det är som om festen bara vore en angelägenhet för vår mage. Hjärta och huvud stängs ute och får gå hungriga.
"Bra fest" betyder alltför ofta "bra mat". Men ursäkta, jag är mer än en mage. Naturligtvis vill jag äta mig mätt och gärna på god mat. Men det gör man bäst på restaurang. På fest vill jag äta mig mätt på möten, konversation, intressanta och gärna ovanliga människor.
Jag tror faktiskt att de flesta eller åtminstone många vill samma sak. Tyvärr har ingen berättat för oss att det finns ett sådant alternativ på menyn, att festen kan vara människocentrerad snarare än magcentrerad.
Må vi protestera mot denna reduktion av oss till magar och kräva, och arbeta för, bättre och mer allomfattande fester där människonjutning är huvudsaken.
Ladislaus Horatius (aktuell med "Fest och njutning" i Vadstena 26-27 juli, samt snart boken "Festens anatomi")
|
