Skriv idag om: Bostadsrätt vs hyresrätt? | Egyptens presidentval | EU-toppmötet Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Tobias Jeppsson
publicerad 6 aug 2011 kl. 06.00:
Libyeninsatsen måste förstärkas
Jag är en stolt försvarare av Sveriges neutralitet och starkt skeptisk till försvarsallianser som Nato, men neutraliteten får inte missbrukas eller användas som dåliga ursäkter.
Att hänvisa till Sveriges neutralitet när en diktator skjuter ihjäl sin egen befolkning när de försöker göra uppror mot denne är en oerhört dålig ursäkt. Även om Juholt och sossarna inte direkt skyller på neutraliteten så säger de sig hellre lyssna på FN än Nato. Något som får tolkas som att man är rädd för att uppfattas ta parti för någon sida, eller helt enkelt bara en ursäkt för att slippa ingripa.
I dagarna har vi kunnat läsa om Sveriges spaningsplan i Libyen som inte får skjuta om de ser något militärt hot på marken, till exempel om Khadaffi-trogna trupper med stridsvagnar marscherar in och begår en massaker i en stad som hålls av rebeller. Det är inte neutralt att vägra ingripa i en konflikt då och skylla på den svenska neutraliteten som förmodligen är den enda orsaken till varför Juholt och sossarna valt att skicka ner stridsplan som passivt ska beskåda när en diktator begår en massaker på sitt eget folk.
Men ibland är passivitet inte neutralt. Att låta något dåligt ske utan att ingripa kan tolkas som att ge sitt tysta och passiva godkännande till det som sker. I fallet Libyen är att välja att inte försvara Libyens folk från en elak diktator, detsamma som att välja att låta Khadaffi fortsätta sitt övergrepp. Det är inte neutralt. Det är ett förhållningssätt som gynnar Khadaffi och missgynnar Libyens folk. Det gynnar diktatur och missgynnar demokrati.
När det gäller Irak och Afghanistan så är det en helt annan situation. Även om de också var korrupta länder som kontrollerades av en diktator eller talibaner så fanns det åtminstone inte vid angreppstillfället något akut hot mot befolkningen i dessa länder. USA gick i strid med de länderna av orsaker som berodde mer på nationella säkerhetsfrågor och intressen snarare än att rädda de ländernas befolkning från sina korrupta ledare, även om det användes som ursäkt vid invasionerna och används än idag som ursäkt även om det primära målet snarare verkar vara att jaga terrorister som hotar USA och väst. Där hade det inte varit lika neutralt att ge sig in i strid tillsammans med USA, även om man kan tycka att Sverige och resten av världen borde gjort mycket mer för länge sen för att bekämpa diktatorers och korrupta ledares övergrepp mot sina egna befolkningar. Däremot är det fullt försvarbart att som Sverige också gjorde, gå in i Afghanistan med FN-mandat för att hjälpa till att styra upp den oreda som rått sen USA:s invasion i syfte att skapa en fungerande demokrati.
Problemet med FN och diktaturer är att ett stort antal diktaturer sitter med i FN och därför av naturliga skäl inte vill stödja en attack mot en av deras diktatorkompisar, eftersom de då kan riskera att själva bli attackerade. Ytterligare ett antal länder har viktiga handelsförbindelser med Libyen och vill hålla sig på god fot med den regerande makten.
Om man verkligen står upp för demokrati och frihet så är det tyvärr inte så vettigt att lyssna alltför mycket på vad FN tycker i situationer som handlar om diktatur och demokrati. Demokrati är (tyvärr) inget inträdeskrav för att bli medlem i FN, och vi kanske därför inte borde luta oss mot just FN när det gäller att få stöd för kampen mot diktatorers övergrepp.
Kanske är världen också snart redo för att demokrati ska vara inträdeskravet i FN, och att världen tar ett mer samlat grepp för att bekämpa diktaturer runt om i världen. En diktatur kan aldrig vara ett försvarbart samhällssystem och leder till oerhört mycket lidande.
Tobias Jeppsson, debattör/marodör
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
