 |
LITTERATUR & POESI
Artikel
av Linda Garbén
publicerad 23 aug 2011 kl. 11.50:
Libanesiska ögon
I min längtan vandrar jag längs din käklinje
likt Libanonberget men jag når inte Qurnat as Sawda
vilar i din halsgrop såsom i Bekaadalen medan jag iakttar dig
du har siluetten av en grekisk gud
en Apollon med ett oövervinneligt skal och ett inre mjukt som av öknens sand
Jag ser solen i dina libanesiska ögon, som guld glittrar den
när du möter min blick är den neutral - inte ovänlig, bara neutral
som en himmel utan stjärnor
men i min längtan är jag din sol, ditt hav och din stjärnhimmel
Dina läppar har konturerna av en strand
långa varma somrar ryms i ditt leende
fyller mig med glädje även om jag vet att jag inte är källan till din
Aldrig har jag mött någon som du
aldrig har en endaste man väckt min längtan som du
en eld som brinner
en förtärande låga som bränner upp
Min själ
Mitt hjärta
Jag gick genom skärselden, dog en smula där och då
det enda jag har kvar
minnet av dig som etsat sig fast
som stjärnor under nätter i Libanon
Layali lebnan
Vill sudda ut
Vill sudda bort
För du kan aldrig bli min och jag kan aldrig bli din
Ditt hjärta tillhör en annan
denna lyckliga kvinna som får vakna tillsammans med dig
och se morgonsolens strålar kyssa ditt ansikte
där, då, i den tidiga morgontimmen
önskar jag att jag var solgudinnan Shapash
som älskar med dig under solens sken
Gudarnas lykta skänker guldskimmer på din panna
Drömmer drömmar om natten
drömmer drömmar om dagen
drömmar som inte kan bli sanna
jag gråter osynliga tårar
som floden Litani sköljs de bort
Tårar som inte syns
Men som känns
|
