Jag vet att du går vilse ibland, älskade livsvän. Du vet detsamma om mig. Då gråter vi tillsammans i vår säng. Du ser i mig - det jag ser i dig.
Du behöver inte le igenom hopplösheten. Detta liv är så fruktansvärt svårt. Den kommer så lätt meningslösheten. En smärtsam vandring - så håll hårt.
Tanken smyger sig in : försökt så många gånger förut. Varför skulle lyckans sång stanna kvar nu ? Nej, min vän den kanske tonar ut. Men vad som än händer lova mig detta nu :
Låt oss misslyckas tillsammans. För du vet - jag vill inte vara någon annanstans.
Jörgen Ekström, Poet?
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook