Artikel
av Eva Flyborg
publicerad 9 mar kl. 14.56:
Eva Flyborg, riksdagsledamot, ledamot Arbetsmarknadsutskottet, ordf Riksrevisionen
Lärlingsjobb bra vapen mot ungas arbetslöshet
Folkpartiet har en tydlig politik för att underlätta för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. Oppositionen verkar strunta i orsakerna till ungas svaga ställning på arbetsmarknaden och har innehållslösa förslag. Sverige har en internationellt sett hög ungdomsarbetslöshet och har haft så under lång tid. I januari var ungdomsarbetlsösheten 29 procent. I de arbetslösa så ingår även heltidsstudenter som söker arbete. Av de unga som räknades som arbetslösa i januari var ca hälften samtidigt heltidsstudenter. Om dessa räknas bort var arbetslösheten 16 procent. Arbetslösheten räknas som antal arbetslösa i förhållande till arbetskraften i åldersgruppen. Det är alltså inte 29 procent av alla unga som räknas som arbetlsösa, utan 29 procent av de unga som befinner sig på arbetsmarknaden. Många unga har svårt att ta komma in på arbetsmarknaden, inte minst på grund av rigida arbetsmarknadsregler, höga ingångslöner och en bristfällig skola. Om unga ska ha en chans på marknaden måste det komma till förändringar på dessa områden.
Alliansen har påbörjat detta arbete. Vi har bland annat satt fokus på kunskap i skolan, stärkt yrkesutbildningarna och byggt ut antalet högskoleplatser. En mycket viktig reform är de så kallade nystartsjobben som införts, de gör det billigare att anställa en långtidsarbetslös ungdom. Regeringen har också sänkt arbetsgivaravgiften för alla under 26 år. Unga har ofta svårt att mäta sig i kompetens med äldre som har längre erfarenhet. Den sänkta kostnaden ger därför unga en bättre chans att få det första jobbet.
Vänstertrojkan vill göra det dyrare att anställa unga genom att fördubbla arbetsgivaravgiften. Att tolka detta som något annat än ett enormt svek mot de arbetslösa ungdomarna är inte rimligt. (S) säger att deras lösning är att istället göra det billigare att anställa en långtidsarbetslös ung, men det är något som alliansregeringen faktiskt redan infört. Övriga förslag är också tandlösa. Oppositionen vill ha fler högskoleplatser, trots att högskolorna redan fått resurser för så många studenter de själva säger sig klara av. Det ska vara fler komvuxplatser, trots att dessa har utökats kraftigt och nu är fler än vid maktskiftet 2006.
I flera län kan vi nu se att arbetslösheten bland unga minskar. Många av de unga arbetslösa har fått praktikplatser, stöd för att starta eget företag eller tagit del av andra åtgärder för att komma vidare. Folkpartiet driver bland annat ett förslag om att sänka åldersgränsen för att få starta-eget-bidrag till 20 år.
Men mer behöver göras för att hjälpa unga in i arbetslivet. Vi i Folkpartiet anser att lärlingsutbildningar är ett mycket bra sätt att göra tröskeln mellan studier och arbetsliv så låg som möjligt. Vi ska lära av våra grannländer Danmark och Tyskland, som har utbyggda lärlingssystem och en betydligt lägre ungdomsarbetslöshet. Lärlingslönerna bestäms där i kollektivavtal och uppgår till runt hälften av den ordinarie lönenivån. Kärnan i förslaget är att de unga ska ha möjlighet att komma ut i arbetslivet. Det betyder mycket att ha ett jobb att gå till, på arbetsplatsen skapas kontakter för framtiden och det dagliga umgänget med kollegor fyller en viktig funktion. Oppositionens budskap till de unga som vill ut och arbeta på det här sättet är förödande enkelt; så får ni inte göra, ni ska stanna hemma.
Regeln om "sist in, först ut" vid arbetsbrist gör att unga får ta den hårdaste smällen när företag och offentlig verksamhet skär ner. Folkpartiet anser att arbetsmarknadens parter bör modernisera spelreglerna så att arbetsrätten tar större hänsyn till kompetens. Vi öppnar även för att något fler personer än i dag kan få undantas från turordningsreglerna. Det skulle ge unga en bättre chans att bli kvar på jobbet. För Folkpartiet är kampen mot ungdomsarbetslösheten av central vikt. Oppositionen däremot sitter i stället fast i gamla hjulspår och väntar på att problemet skall lösa sig av sig självt.
