 |
NÄRINGSLIV
Artikel
av Carl Olof Schlyter
publicerad 4 jun 2012 kl. 06.00:
Foto: flickr/FeatheredTar (BY CC 2.0)
Krångliga regler som hinder för företagande - myt eller verklighet?
Jag tror att skälet till att åren går och man inte kommer framåt i frågan om att förenkla regelverket för företag, beror på att det inte finns något särskilt krångligt regelverk att förenkla, och att de som driver frågan om det inte vet vad de talar om.
Det är något skumt med den eviga diskussionen om att Sverige har så krångliga regler för företag att det hindrar entreprenörskap. Frågan aktualiseras nu igen när organisationen Företagarna har sin kongress i Tylösand. SvD ägnade nästan hela sin ledarsida åt ämnet i fredags, den 1 juni, och konstaterade inledningsvis att en av organisationen Företagarnas viktigaste frågor var den om "regelbördan". Företagarna är dessutom själva medlemmar i den ideella organisationen Näringslivets Regelnämnd, som nyligen fyllde 30 år. Sanna Rayman, ledarskribent på SvD, fortsätter sedan med att beskriva frågans historik: Mona Sahlins och Björn Rosengrens tillsättande av "Simplexgruppen" på 90-talet, som skulle förenkla livet för småföretagarna, men som inte ledde till något särskilt, Riksrevisionen som 2004 skrev att "I påfallande liten utsträckning sker ett arbete med att förändra lagar och förordningar i syfte att föenkla för företag." Ja, sedan fortsatte Alliansen med Maud Olofssons handlingsplan 2007 som syftade till att förenkla bort 25 procent av företagens administrativa "regelrelaterade kostnader", av vilket enligt Rayman endast lite har förverkligats. Annie Lööf ärvde sedan frågan och skrev i sin 30-årsgratulation till Näringslivets regelnämnd att Alliansen då bara hade nått 7 av de 25 procentens förenklingar som man hade lovat, och tillade att "alla inser att regler tar tid och pengar. Därför är det viktigt att minska administrativa regler så att fler blir sugna på företagande." Slutligen konstateras att nämnda regelnämnd har en lista på 500 förslag till regelförenklingar som ska ha "inkommit från näringslivet" och om vilka regeringen nu ska utreda huruvida de "resulterat i konkreta åtgärder".
Jo, det låter fint och allvarligt och för oss vanliga dödliga, ett ämne som man borde ha respekt för och på intet sätt ifrågasätta vad gäller ämnets ianspråktagande av skattemedel för fortsatt utredning. Och för den som aldrig försökt sig på att starta en liten egen verksamhet är det ju en tydlig signal att det bör man inte göra förrän de här reglerna har förenklats.
Påfallande sällan konkretiseras frågan emellertid, med exempel på vilka exakta regler som det egentligen är som är så krångliga, så jag blev lite ivrig att läsa vidare när SvD fortsatte på sitt ledartema, nu utan annan signatur än SvD, under rubriken "En krånglig regel är i alla fall på väg bort". Nu hänvisas till att Försäkringskassans generaldirektör, Dan Eliasson, i april till regeringen överlämnade en "antikrångelkatalog", som efter ett uppdrag från just regeringen skulle lista "krångligheter och besvär som drabbar medborgarna", alltså uppenbarligen inte just företagare, men ändå. Den andra punkten i katalogen handlar om vab-intyget som regeringen införde för ett par år sedan. Detta, menar Försäkringskassan, är onödigt för det leder inte till någon tydig effekt vad gäller minskat fusk och nu har Göran Hägglund gått ut med att man ska ompröva nämna regel om vab-intyg.
På Miljöpartiets uppdrag kom Riksdagens utredningstjänst i höstas fram till att lärare och förskollärare i Sverige årligen, som en del av lärar/förskollärararbetet, signerar 2 miljoner sådana vab-intyg. SvD antar att det tar i snitt två minuter att signera varje intyg och kommer fram till att det blir totalt 68 000 arbetstimmar per år vilket motsvarar 34 heltidstjänster och tidningen konstaterat att "den tiden är det bättre om skol- och förkolepersonal ägnar åt barnen." Myndighetskontakter måste inge förtroende, fortsätter SvD, och "om samröret med det offentliga börjar blir för besvärligt börjar man också sky det, vilket faktiskt föreföll ske i frågan om vab-intyg."
Okej, låt oss analysera det här unika regelkrångelexemplet lite mer, alltså från företagsperspektivet, det vill säga, det arbete som lärarna och förskollärarna i exemplet måste göra och som beror på regeln, alltså, enligt SvD, att signera intygen. Det fanns 2007 cirka 30 000 skolor i Sverige, varav cirka 20 000 förskolor, 4 000 skolor med föreskoleklass, 5 000 grundskolor och 900 gymnasieskolor. Två miljoner vab-intyg fördelat på 30 000 skolor blir 67 intyg per skola och år. Med två minuters arbete per intyg blir det 133 minuter per skola och år, alltså 2 timmar och 13 minuter per skola per år. Med 6 veckors semester omfattar året 42 arbetsveckor, det vill säga 210 arbetsdagar och arbetet med nämnda vab-intyg per dag, per skola, motsvarar således i genomsnitt 0,63 minuter, det vill säga 38 sekunder.
Alltså, det SvD tycker är att de 38 sekunderna som det tar varje skola varje dag att signera vab-intyg istället borde ägnas åt barnen, och SvD menar att de 38 sekundernas arbete är ett bra exempel på hur samröret med det offentliga börjar bli så besvärligt att man också börjar sky det.
Nej, jag tror inte SvD menar illa på något sätt, inte heller alla politiker eller statliga tjänstemän och kvinnor som ägnar sig åt ämnet - men jag undrar om de vet vad de pratar om. Jag gick från tioårs anställning i ett börsbolag till entreprenörskap för snart 15 år sedan och jag har inte märkt av något krångligt regelverk. Mina verksamheter har varit alltifrån bara mig själv till en organisation med cirka tio anställda. Det jag skulle beskriva som det krångligaste med att driva ett eget företag är att få affärsidén att fungera. Men vad gäller regler skulle jag säga att det enda påtagliga är redovisningen, alltså bokföring och månatlig rapportering till skattemyndigheten, men det är inte svårt att få hjälp med det av en redovisningsfirma som tar uppdrag från småföretag och sådana bolag säljer ju just tjänsten att hålla koll på skatteregler. För övrigt, om jag tar initiativet till att skapa mitt eget jobb och eventuellt jobb åt andra, känner jag inte att jag initialt måste vara supernoga med andra regler än de mest uppenbara. Skulle det visa sig att jag har missat någon regel, får jag väl rätta till det när den påtalas för mig. Hittills har inte det inträffat för mig.
Alltså, jag tror att skälet till att åren går och man inte kommer framåt i frågan om att förenkla regelverket för företag, beror på att det inte finns något särskilt krångligt regelverk att förenkla, och att de som driver frågan om att den här förenklingen måste ske faktiskt inte vet vad de talar om.
|