 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Mats TCM
publicerad 14 maj 2007 kl. 11.02:
Kan moral minska kriminaliteten?
I tider då allt fler oroar sig över brottslighet, kan det vara nyttigt att fundera på faktorer som styr en vanlig (ej psykiskt sjuk) persons benägenhet att begå brott och hur dylika faktorer samverkar.
Följande alldeles egna "brottsbenägenhetsformel" anser jag innehåller de väsentligaste av dessa faktorer samt speglar dessutom det inbördes samspelet (korrelation) mellan dessa:
Brottsbenägenheten (B) kan kvalitativt utvärderas t.ex. som:
B = (V - F - I)/M - R*S..................där:
V = den egna potentiella vinsten genom brottet
F = den egna potentiella förlusten genom brottet
(risken att förlora t.ex jobb, social ställning, familj o.d.)
I = den erforderliga egna insatsen vid brottet
M = de egna moralnormerna (spärrarna)
R = risken att åka fast och bli dömd
S = straffsatsen för brottet i fråga
Min sammanfattning av min "brottsbenägenhetsformel":
Ju högre "värde" på B, d.v.s. ju högre "värde" faktorn V respektive lägre "värden" faktorerna F, I, M, R och S har för en person, desto större sannolikhet är dennes brottsbenägenhet (B) per definition.
Exempel: Vissa är t.ex. kapabla att begå bankrån, trots att "värdena" på faktorerna I, R och S är klart höga, vilket i sin tur betyder att V är högt respektive att F och M måste vara låga hos bankrånare. Hos en mobiltelefonrånare på gatan, en butikssnattare och dylika är V däremot litet, vilket "kompenseras" av att också F, I, R och S är små (nästan noll). Då räcker det med ett tillräckligt lågt M - värde hos individen för att bli till exempel snattare.
Två slutsatser drar jag, en tämligen okontroversiell och en mer kontroversiell:
1) Klassklyftor, socialt utanförskap, arbetslöshet, ekonomisk misär, ensamhet är en stor grogrund för kriminalitet. Denna ståndpunkt är relativt okontroversiell och finner stöd i vetenskapen.
2) En mer kontroversiell slutsats, som kan dras ur mitt resonemang är att brottsbenägenhet, helt allmänt sett, minskar om moralnormerna stärks, risken att åka fast ökar samt straffsatserna skärps något i samhället över lag.
Givetvis finns det en mängd andra faktorer som ger upphov till kriminalitet och som också har stor betydelse, men alldeles oaktat detta så fungerar kanske min kvalitativa "brottsbenägenhetsformel" på beskrivet sätt, även om den bör och skall ifrågasättas starkt.
I Sverige pratas numera om "vardagsbrottslighet", bara att använda ett sådant begrepp är att delvis kapitulera inför brottsligheten. Kanske är det så att den typen av brottslighet förekommer på grund av att R, S är låga, att M - faktorn har sjunkit i värde samt att många yngre män "have nothing to lose", d.v.s de har ett lågt personligt värde på F.
|
